Exploration Station.

Den här sjalen, Exploration Station av Stephen West, har stickats så många gånger i mitt stickcafégäng att vi börjat skämta om uteslutning för dem som inte gjort den. Själv stickade jag den för några månader sedan, kring midsommar, men först på höstkanten, när samma stickcafégäng hade stickhelg i fäboden i Malung, fastnade den på bild.

Det här var verkligen en omväxlande och rolig stickning. Man börjar i nacken och stickar några kilar med förkortade varv, därefter kommer en sektion med tvåfärgad patentstickning, sedan en bård med mönster av lyfta maskor, efter det följer några ränder innan det hela avslutas med en uddkant och en icord-avmaskning. Och mellan alla sektioner stickar man hålvarv. Ja, ni hör ju, det händer något nytt hela tiden!

Sjalen stickas i fyra färger och i mitt fall råkade det bli fyra olika garnkvaliteter också. Det svarta garnet är Schoppelwolles Wool Finest, det spräckliga är Hedgehog Fibres Sock. Färgen heter Rift och är från deras garnklubb som jag var med i i våras. Det gröna garnet är Malabrigo Sock i färgen Lettuce och det vita garnet är Lanett. En salig blandning, kan man ju tycka, men det funkar. Det svarta och det vita garnet hade jag hemma sedan tidigare, och då var det ju lika bra att använda det!

Ja, jag sade ju att vi är flera som stickat den. Här fick stickvännen Märta och hennes sjal också vara med på bild, eftersom våra sjalar matchade varandra så fint.

Och jag brukar ju inte så  ofta bära sjalar som jag gör på bilderna ovan, men som ni ser går den bra att linda om halsen också. Fäbodfrisyr eller ej.