Plåtskåp #2.

Återbruksutmaningen hos Klockarbarn rullar vidare och den här veckan tänkte jag följa upp mina insatser från en tidigare återbruksutmaning - hösten 2012, för att vara exakt! Det lilla plåtskåpet har varit klart ett litet tag (emellertid inte så länge som man skulle vilja tro, med tanke på att jag påbörjade det för nästan två år sedan). Dock har jag avvaktat med att sätta upp det på väggen, eftersom jag hade en plan om att måla om i köket. Nu är ju det avklarat, så för några dagar sedan skruvade jag upp det.

Ni som läst med ett tag minns kanske mitt teskåp? Nu har det alltså fått sällskap av ett mindre. Samma princip - ett loppat plåtskrin, som fått färg och tapet på insidan, ny glasruta från en trasig tavelram som jag fann i soprummet på jobbet och en fin porslinsknopp (också ett loppisfynd).

Ursprungligen tänkte jag ha ett hyllplan i det här skåpet också och borrade hål i sidorna för att kunna skruva fast det, men sedan ombestämde jag mig. Det är ju ganska litet och rymmer inte så mycket, men jag är nöjd med det ändå och tycker att de båda skåpen gör sig fint tillsammans!

Att vara sin egen House Doctor.

Är det något pysselmoment som jag verkligen drar mig för, så är det att sätta i öljetter. Tycker att det är hemskt svårt att få det bra och mer än en gång har jag misslyckats med ett stort fult hål som konsekvens. Jag vet att det finns verktyg, men de som ser ut att vara något att ha kostar flera hundra. SÅ mycket öljetter använder jag ju inte att jag tycker att det känns värt de pengarna.
Detsamma kan sägas om sådana där lådor från House Doctor som syntes överallt ett tag. Snygga, visst, men inte flera hundra kronor snygga. Ända sedan jag såg dem första gången har jag tänkt att man kunde göra sådana själv. Driftigare personer än jag har t o m redan både gjort och bloggat om det.

Kanske är det öljettproblemet som gjort att jag skjutit så länge på detta projekt. Nu har det blivit av i alla fall. Jag håller på med ett rensnings- och förvarings-/organiseringsprojekt modell större hemma och behövde några förvaringslådor, så då tyckte jag att det var lika bra att passa på och pimpa ett par skokartonger som jag burit hem från soprummet på jobbet för en massa månader sedan.
I samband med att jag skulle klä lådorna med tapet fick jag en uppenbarelse: dubbelhäftande tejp! Så himla mycket smidigare än att hålla på och kladda med lim! Inga bubblor i pappret blir det heller. Men det ska vara den rejälare sorten, sådan som man har till golvmatta t ex, inte den klena genomskinliga varianten.

När det kom till öljettsättandet var jag förstås lite rädd att jag skulle förstöra lådorna, men den här gången gick det faktiskt bra. När jag sedan såg en bild på originallådorna så har ju de två öljetter - kanske var det mitt undermedvetna som justerat min inre bild av lådorna så att det bara skulle behövas en öljett till vardera?
Till resåröglorna tog jag en bit resårband som kom med på köpet när jag köpte snörstopp till babynestet på second hand (jag har ju sagt att jag sparar på allt. Och om ni inte redan har förstått det så menar jag verkligen ALLT...). Knapparna har jag klätt själv och fäst med ståltråd och en liten knapp på insidan lådan, för att inte ståltråden ska äta sig igenom kartongen.

Som en bonus upptäckte jag att lådorna matchade en loppisfyndad pappersklädd träask som jag redan hade. Och ekorren, också från loppis, har ingenting alls med saken att göra utan fick vara med bara för att den är söt.

Strandfyndet.

Juliutmaningen är igång och ett av temana är Strandfyndet. Det fick mig att tänka på mitt roligaste strandfynd, som jag inte tror att jag visat tidigare. Det är från Gambia förra året, och faktiskt har det lite hantverksanknytning också, även om jag inte kan ta åt mig någon ära för det.

Det är en voodoofigur! Det rådde lite delade meningar om huruvida det var tillrådligt att plocka upp den eller ej, men det slutade faktiskt med att jag tog med den hem. Historien bakom var lite för fantasieggande för att jag skulle kunna lämna den kvar. Alla dessa nålar och sedan kasta dockan i havet. Vem har gjort vad för att förtjäna det? En ganska annorlunda souvenir är det, om inte annat.

Badbollspåsen.

Sista rycket med juniutmaningen nu! Imorgon är det ny månad och nya rubriker som gäller, men än finns det tid för ett av juni månads teman: Alla dessa plastpåsar. Som om det inte fanns nog med plastpåsar här i världen så har jag åstadkommit en till. Gjord av en upphittad badboll.

Jag ritade en ring längst upp på bollen, som jag klippte efter (precis så att jag klippte bort Max-loggorna som var tryckta på den, hehe), märkte ut var jag ville ha öljetterna och slog i dem. En snodd som jag hade i gömmorna träddes genom hålen, lindades och knöts med en bomullstråd och så var det klart.

Det hade nog varit bra att förstärka lite runt öljetterna, kanske med dubbla lager plast. Vi får väl se hur länge påsen håller, man ska nog inte bära något alltför tungt i den i alla fall. Men som ett litet experiment får den duga!

Under ett träd.

En ordinär gata i Gambia var ett eldorado för en skräpslöjdare som jag. Allt från gamla flipflops till batterier låg slängt på de sandiga gatorna och jag kunde inte låta bli att plocka upp lite, även om jag mest höll mig till kapsyler och tygtrasor. En dag hittade jag ståltråden från en champagnekork. Jag meckade till en stol av den, för att förströ mig själv en stund där jag satt i skuggan under ett träd.

Det hela kan sammanfattas i två punkter:
1. En tång hade underlättat avsevärt och möjliggjort en lite mer fantasifull design. Som det var nu lyckades jag ha av tråden på mitten i mina försök att räta ut den, så den rygg jag först hade i åtanke gick inte att genomföra.
2. Det kanske var lika bra att jag inte blev så nöjd med den, för den var sig inte lik i så värst många sekunder efter att barnet i ressällskapet lagt vantarna på den. :)

Idén till champagnestolen har jag hittat hos Lilla a. Klicka här för att se massor av stolar från hennes nyårsutmaning.