Sedan sist....

.... har jag funderat mycket på vad som ska bli min julledighetsstickning. Till skillnad från förra julen har jag i år mer än en veckas sammanhängande ledighet över jul och nyår, så jag hoppas hinna sticka mycket. Tror att jag har bestämt mig nu, jag återkommer om vad det blir!

.... har jag sytt lite, för första gången på flera månader.

.... har jag råkat förälska mig i, och köpa, en fuskpälsjacka, som egentligen inte alls är min stil, på second hand. Den passade faktiskt ganska bra ihop med byxorna också - ett steg närmare lösningen på det problemet!

.... har jag stickat en massa hemligheter inför jul, så med lite tur kan jag få till några inlägg i mellandagarna när allt är överlämnat.

En orangefärgad dag.

Första helgen i september firades Hemslöjdens dygn och en av aktiviteterna häromkring var en växtfärgningsdag, som jag anmält mig till. Mina föräldrar, främst mamma, växtfärgade lite när jag var barn och jag har någon tidig minnesbild av en stor gryta med eld under, som jag inte fick gå nära, men själv har jag faktiskt aldrig prövat. Nu är jag dock jättesugen på att färga mer, för det var oerhört roligt!

Med under dagen var sju personer med olika mycket erfarenhet av färgning. Det mesta av materialet kom från en gammal dam som skänkt det till hemslöjdsföreningen; det var stora lådor med kemikalieburkar, färdigbetat garn och en del olika växter.

Det första badet vi gjorde i ordning var färgkulla, en blomma som ger gul färg. Alla garnerna ni ser på bilden är färgade i det första färgkullabadet, att färgerna blev så olika har nog att göra med betningen, och kanske lite med garnkvaliteten. Det garn som blev grönt var grått från början, övriga vita. Färgkullabadet hade mer att ge, så vi körde en andra färgning också, sedan tillsatte vi koschenill och till slut lite indigopulver till det också. Andra mer eller mindre framgångsrika färgningar var med krapp, albark, nässlor och tuschlav. Ingen av oss var ute efter något specifikt resultat, utan vi såg det hela mer som ett experiment. Inte så mycket teori, utan mer pröva och se. Det vi inte blev nöjda med stoppade vi i ett annat bad, eller så tillsatte vi något till det befintliga badet, och så höll vi på.

Vi provade också att göra en indigo-kyp, men det funkade inte alls. Några ljust ljust blå härvor kom upp ur badet, men all färg rann av i sköljningen. Både indigopulvret och kemikalierna kom ur den gamla damens kartonger och var nog från 80-talet, så det kanske helt enkelt var för gammalt. Det var lite tråkigt, jag var väldigt peppad på just indigofärgningen, efter att ha sett så många bilder på indigofärgning på Instagram under sommaren, men vi fick så många andra fina garner, så besvikelsen lade sig rätt snabbt. Vi har också planer på en ny färgdag till våren eller försommaren och då gör vi nog ett nytt försök med indigo.

Med mig hem fick jag ett helt gäng med små härvor och nystan, som jag nu funderar på vad jag ska göra av. En större härva med grått garn till hälften doppad i färgkulla har jag också att roa mig med.

För er som lurar på inläggets titel, så såg jag om Amelie från Montmartre, där den frasen förekommer, på kvällen efter färgningen, och tyckte att den passade ganska bra.

Slöjdhelg i Stockholm.

I fredags tog jag tåget till Stockholm för att hänga med Elin och Josefine. De var och hälsade på mig i februari och nu hade vi bestämt oss för att ses igen.
När tre slöjd- och textilnördar umgås slår förstås inspirationen och skaparglädjen gnistor. På fredagskvällen, efter en god middag, började vi tillverka stämplar, enligt Elins modell, som vi kvällen därpå tryckte tyg med. Innan vi åkte hem på söndagen lärde Elin ut hur man gör kavelfrans och däremellan höll vi på med våra respektive stick- och broderiprojekt.

På lördagen var vi också på en väldigt trevlig visning på Almgrens sidenväveri vid Slussen och en skön promenad över Söder med inhopp i några roliga butiker och lite streetslöjd i form av tygtryck på gatubrunnar.

Det är så enkelt och gött att umgås med dessa två och snacket flyter lätt, både om hantverk och om livet i stort. En perfekt helg helt enkelt!

Sticka till skogs.

I lördags morse var vi ett gäng från stickcafét som drog till fäboden, där jag ju varit några gånger förut, på stickhelg. Dimman låg tät över berget både lördag och söndag och regnet hängde i luften, så vi satt mest inne i stugan och stickade i skenet av brasa, fotogenlyktor och pannlampor. Och fikade, förstås!

Eftersom vi missade prideparaden hemma i Falun gjorde vi en egen liten parad runt fäbodvallen också. Det här var andra året i rad som vi hade fäbodstickning, så nu är det en tradition! 

Sybingo.

Jag hittade en så rolig grej häromdagen - ett sybingo! Perfekt för mig som självfallet planerat en massa handarbetsprojekt för semestern. Faktum är att jag redan har kryss i ett par rutor.

Sybingon (-bingot? Känns mer naturligt att kalla det bingon i bestämd form, men då borde det ju också heta "en bingo", vilket för mig känns helt fel. Ja ja, hur som helst...) pågår under juli och augusti. Läs mer om hur det går till här!

Bokrecension: Sy barnens första garderob.

Nu i veckan utkom boken Sy barnens första garderob. Jag fick upp ögonen för författarna, Kerstin Hansson och Kina Larsson, på deras instagramkonto @sykompis för ett par månader sedan och blev genast sugen på boken, så jag var snabb att köpa den.

Författarna beskriver det på ett ungefär så att de skrivit den bok de själva saknade när de började sy till sina barn. Boken innehåller mönster på tröjor, byxor, klänningar, skjortor, jackor, kjolar, mössor och halsduk, ja, det mesta kort sagt. De flesta plaggen har roliga namn också. Några av mönstren går att variera i längd, så att samma mönster kan bli antingen topp eller klänning. Andra är kombinerbara med varandra, så att man kan välja vilken ärm man vill till sin tröja, kombinera ett byxmönster med fickan från ett par andra byxor etc. Jag har inte hunnit provsy något plagg, men det låter ju fiffigt i teorin. Det finns också några sidor med sytips och en ordlista. Vissa av plaggen finns i "livspussel-variant", d v s med tips som gör dem extra snabbsydda. Typ rulla upp ärmar och sy fast, istället för att sy muddar.

Det som fick mig intresserad av boken var dock inte i första hand mönstren, utan alla roliga detaljer. Nedan har jag fotat av några grejer ur boken som jag gillar. Idén med knappar i olika färger är ju inte ny, men olikfärgade knapphål har jag inte sett tidigare.
Det står på flera ställen i boken att författarna brukar trycka/måla egna mönster på tyg. Det hade varit roligt med lite fler beskrivningar och idéer kring det också, men man kan ju inte få allt här i världen.

Och på det allra sista uppslaget, just när man tror att det är slut på det roliga, dyker det upp ytterligare en beskrivning, som en liten smarrig efterrätt! Ett par vingar till gympaskorna fick bli det första mönstret att pröva ur boken. Det kan man väl komma undan med även i 36-årsåldern?

Garnsafari runt Siljan.

En dag i förra veckan var jag på utflykt tillsammans med fyra andra garn- och stickentusiaster.
Första stoppet gjorde vi på Wåhlstedts Textilverkstad i Dala-Floda, där vi klappade garn, prövade den hembyggda spinnrocken med cykelhjul och handlade i gårdsbutiken.

Efter en kort fikapaus med termoskaffe på parkeringen, rullade vi vidare. Vi hann dock bara några kilometer, innan vi kom på att vi måste titta in på Hemslöjden i Dala-Floda också. Sagt och gjort.

Sedan fortsatte vi på västra sidan av Siljan, upp till Stackmora utanför Orsa, och Stackmora Vävstuga, som var lite av resans huvudmål. Här blev vi mottagna av härliga Ruth, butiksägare tillika svärmor till en av mina medresenärer.

Vi fick äta vår medhavda lunch i hennes kök och bjöds på nybakad rabarberpaj, innan vi blev insläppta i garnhimlen i ladan ute på gården. Där blev vi kvar ett bra tag, innan alla lyckats välja ut vad vi skulle köpa bland de över 200 nyanser av Shetlandsgarn som Ruth saluför, tillsammans med en del andra garner och sticktillbehör.
Nästa stopp var på Nygårdsannas lagerförsäljning i Garsås, men där blev vi motade i dörren, eftersom de tydligen hade stängt några timmar mitt på eftermiddagen/kvällen. Lite konstigt upplägg, kan jag tycka, men jag fick i alla fall se en liten skymt av den söta stugan i Garsås som jag gillar så mycket.
Istället åkte vi vidare mot Rättvik och tog en fika på Nyfiket, för att sedan avsluta med ett besök på Handslaget och Garncenter i Rättviks centrum.

Sedan var det dags att trötta och nöjda, med tomma plånböcker och bagageutrymmet fullt av garn, återvända till Falun.

Vårutställning på Sätergläntan.

Igår var min kompis Anna och jag på utflykt. Målet var Sätergläntans vårutställning, med elevarbeten från utbildningarna i sömnad, väv, smide och trä. Vi hann också med lite loppis, fika och ett besök på Karin Ferners utställning på Leksands Kulturhus. Bilder från den sistnämnda kommer en annan dag, men nu koncentrerar vi oss på alstren från Sätergläntan.

Förutom utställningen tittade vi också på sömnadselevernas modevisning, men därifrån fick jag inte så många bra bilder. Dessutom kom en del folk i publiken med på de bilderna och jag vill inte lägga ut bilder där icke tillfrågade personer syns.

Senaste nytt i sockgarnsstashen.

Lite garnporr får avrunda denna måndag. Idag kom nämligen två härvor som jag beställt från Friday Studios med posten. Garnet är isfärgat, vilket, om jag uppfattat det hela rätt, innebär att man täcker härvorna med stycken av is, på vilka man sedan häller färgen. Efterhand som isen smälter kommer färgen i kontakt med garnet. Det är alltså slumpen som styr färgningen och varje härva blir helt unik.
Kvalitén är sockgarn i 75% ull och 25% polyamid och planen är att det ska bli just sockor, i enklast möjliga modell, så att garnet får spela huvudrollen.

Upp till kamp!

Blev inspirerad av det här nu på morgonkvisten. Synd bara att jag inte såg det igår, det känns ju i senaste laget att dra igång plakatmålning och -pimpning nu. Nästa år...

Bildkälla

#yllejuntan.

Idag har jag varit på yllebroderijunta i Gävle. Som jag förstått det var det Ulrika som styrt upp det hela via Instagram. Jag fick nys om det så sent som i onsdags, men lyckligtvis fanns det en plats kvar till mig.

Dagens huvudattraktion var Med nål och tråd-Elin, som tagit tåget från Stockholm med en hel trunk av sina fantastiska yllebroderier för att inspirera och lära oss.

Här kommer lite bilder från den fina dagen, som jag hoppas att det blir en repris på så småningom! Den riktiga kameran var med, men batteriet satt kvar i laddaren hemma, så ni får hålla tillgodo med telefonbilder. Fler foton finns också på Instagram (det går att titta via internet även om man inte har ett eget konto) under vår gemensamma hashtag #yllejuntan.