Krokat.

Såhär i elfte timmen presenterar jag februari månads erövring på teknik- och materialfronten:

  

  

Detta krulliga lilla stycke är mitt första försök till krokning. Jag köpte ju en krokningsnål på fårfesten förra helgen och dagen därpå googlade jag fram en beskrivning och skred till verket med en liten garnrest.

  

    

Det gick fort och var roligt. Jag hade egentligen bara tänkt prova lite, men plötsligt hade jag en bit som var lite för stor för att jag skulle vilja repa upp den. Jag funderar på att göra en mudd, den är lagom lång för det. Tyvärr har jag inget garn till mudd nummer två, men det är väl inget som säger att ett par muddar nödvändigtvis måste vara lika?

       

  

  

Nästa försök ska jag försöka få till en lite snyggare kant. Jag gillar strukturen som bildas och funderar på om jag ska brodera lite på det krokade kanske.

Under provlappen skymtar förresten ett finfint loppisfynd från gårdagen; en liten duk i halvlinne med ränder i gåsögonkypert. Perfekt till soffbordet. Endast 10 kronor, det är ju nästan så man skäms. :)

Flätverk.

Några nya muggunderlägg i samma modell som tidigare (tre av dessa har alltså redan figurerat på bloggen). Urklippta remsor från mjölk- och filkartonger, lite klister och lite tålamod. Det blir nog fler vad det lider. De är roliga att göra och det alstras ju liksom nytt material hela tiden. Jag får väl ställa till med kafferep sen, för att få användning för dem alla. :)

Man tager vad man haver.

För ett par veckor sen var jag, som väl ingen läsare missat, på bröllopsfest. Helgen före bröllopet insåg jag till min fasa att man kanske behövde en fånig liten handväska med sig på tillställningen och att min korsstygnsbroderade gröna finväska, inköpt för blygsamma 15 kr på en loppis, inte på något sätt passade ihop med det jag tänkt ha på mig. (Ack, dessa i-landsproblem!)
Bara en sak fanns att göra, nämligen sy en ny väska! I såna här lägen är det bra att ha en diger samling material att gräva i. Jag behövde fakiskt inte köpa nånting, utan använde uteslutande sånt som redan fanns hemma.
  

   
Resultatet blev denna påsväska. Väggarna består av svart linnetyg med några band som dekoration. Botten är av kläde som jag färgade lite med kaffe, eftersom det var för kulört orange till en början. Den är dekorerad med ett stycke virkad duk (som jag vid ett tidigare tillfälle försökt färga svart, men som då blev tråkigt mörkgråblå och därför bättrades på med en omgång svart akrylfärg), två blommor av restgarn och en knapp. Knappen, som ju är helt klockrent färgmässigt, hittade jag för övrigt i min knappburk, som jag rotade igenom i ett helt annat ärende. :) Svart sammetsband blev handtag och stängningsanordning.
  

   

Jag är mycket nöjd med väskan! Den blev fin, lagom stor, passade bra ihop med klänningen och blev nästan som ett smycke också. Särskilt nöjd är jag över att jag lyckades få ihop den av bara befintligt material. Det rimmar väl med den första av mina målsättningar för året.

Fårfest!

Igår besökte jag Fårfesten i Kil, ett återkommande evenemang i ullens (och allt vad man med den kan göra) tecken. En stor och två mindre utställningshallar fyllda med ull, filt, garn, kläder, stickor, fällar, färger, pärlor och stickade, tovade, virkade, broderade, nålbundna och sydda saker.

  

  

  

  

  

Hela området var prytt med får av olika modeller, stickgrafitti och ullflaggor.

  

   

  

   

Trots goda shoppingmöjligheter kom jag faktiskt bara hem med en garnhärva, "tomatgarnet" här nedan, som är ett handfärgat sockgarn. Dessutom köpte jag en krokningsnål. Jag tänkte att krokning kunde bli februaris nya teknik.
   

Stickig bricka.

Jag har köpt mig en bricka med slöjdigt mönster från Mrs Murphys kollektion Patterns of lost times. Stjärnmönstret är inspirerat av en vante från Mora och brickan ska få liva upp mina frukostar och kvällsmackor och sånt, har jag tänkt.

  

Hjärtliga hälsningar!

   

  

  

  

  

   

     

Jag gav mig ut och pyntade stan med några kärleksfulla hälsningar, dagen till ära.

Spinnpremiär.

Idag var det slöjdklubb och jag har för första gången provat att spinna på slända. Resultatet blev inte särskilt imponerande, men jag hade tänkt fotografera och visa det. Tyvärr försvann mitt lilla nystan nånstans i städningen, men det kanske var lika bra att det fick falla i glömska. :)

Here comes the bride.

Sjalen i aktion på lördagens bröllopsfest. Den klädde den vackra bruden alldeles förträffligt, om jag får säga det själv! :)
  

Vinterblomma.

   
Brosch av en virkad duk (ok, en väldigt liten duk) och en garnblomma av ullbouclé, superwashull och silvertråd, hopsydda på maskin med hjälp av försvinnande plast. Några knappar som dekoration och säkerhetsnål på baksidan. Födelsedagspresent till en vän.

Spetsfynd.

Idag var jag på jobbutflykt och slank in i en antik- och kuriosabutik för att fördriva några minuter i väntan på min arbetskamrat tillika lunchsällskap. Där hittade jag, förutom en pratglad butiksinnehavare, en chokladkartong full med gamla spetsar. Ett riktigt fynd, särskilt om man ser till den individuella prissättningen på spetsarna (de flesta var prismärkta, den dyraste var märkt 180 kr, vilket var ganska intressant med tanke på att hela lådan gick på 150). :)

 

 

När jag kom hem räknade jag till 37 spetsar, från ett par decimeter långa och uppåt. Det fanns ett par dubbletter, men de flesta är olika. Nästan alla är virkade, några få knypplade.

Nu är ju inte jag den skirt romantiska spetstypen riktigt, så jag kommer nog kanske att färga en del av spetsarna för att de ska kännas mer användbara. Med så många spetsar finns det ju utrymme att leka lite...

Och så har jag varit på stickcafé också. Dock utan att sticka en endaste maska.

Nygammal kjol.

Den här fina kjolen, uppenbarligen hemsydd, i 70-talsmönstrad manchester hittade jag på Myrorna i fredags. Jag köpte den genast, trots att den var för liten i midjan och tänkte att jag ju kunde sy om den lite. Till saken hör att jag ofta tänker så, men för det mesta är steget rätt långt från tanke till handling. Den här gången chockade jag dock mig själv med att redan två dagar senare plocka fram symaskinen och kjolen och skrida till verket.
  

  
Eftersom kjolen inte bara var för smal, utan även för lång för min smak, sprättade jag helt enkelt bort blixtlåset och linningen, klippte av en bit upptill på kjolen och använde en del av den bortklippta biten till att förlänga linningen (vad gör man inte för att slippa sy knapphål?). Sen sprättade jag upp sidsömmen lite, sydde tillbaka blixtlåset och till sist linningen. Knapphålet var lite trasigt, så det fick en förstärkningssöm. Tillbaka med den gamla knappen och kjolen var klar för användning!