Sedan sist....

.... har jag haft besök av min bror och Frallan över helgen. Det visade sig då att Frallans tajts, som jag sydde till honom i julas, blivit för små, så jag passade på att sy ett par nya, av tyg som han själv fick välja ut i min stash. Lila med traktorer blev det!

.... har jag lagt upp till ett nytt vansinnesprojekt i klass med palestinasjalen, fast helt annorlunda. Vi kan ju prata mer om det framemot sådär 2020 när det kanske blivit klart...

.... har jag varit på växtfärgningskurs, vilket var det roligaste jag gjort på länge! Lite bilder från kursen (och inte minst på resultatet!) kommer en annan dag.

.... har jag bokat in flera helgevenemang i stickningens tecken under hösten. Det börjar med fäbodstickning med stickcafégänget redan nästa helg. Härligt med något att se fram emot!

"Stick tjöjan då, fastej!"

Jag har stickat ytterligare en So Faded Pint Sized, denna gång till Frallan. När jag visade honom den halvfärdiga tröjan blev han väldigt förtjust. "Jag älskaj den!" deklarerade han och sken som en sol. En stund senare, när han såg att jag lagt stickningen ifrån mig, var han inte lika nöjd. "Stick tjöjan då, fastej!", kommenderade han.



Tröjan till Lilla A stickade jag ju i samma garnkvalitet, medan den här tröjan innehåller inte mindre än sex olika sorters sockgarn. Uppifrån och ned är det Fabel (köpt innan jag började bojkotta Drops), två olika färger från Limmo design, Trekking från Tant Kofta, Hedgehog Fibres Sock, Zauberball (rest från Villiviini-sockorna) och längst ner Artesano (rest efter sjalen Waiting for rain). Det som inte är restgarner var smånystan à 10-20 gram ungefär, förutom Fabelgarnet som nog var ett fullt nystan från början. Bra projekt för att göra av med småsnuttar, alltså! Enda nackdelen är väl att det blir en hel del trådar att fästa.

Jag stickade klart tröjan medan jag var hos pappa på semestern. Givetvis hade jag lyckats åka ifrån både rundstickan till resåren och strumpstickor i rätt grovlek för ärmarna. De flesta av stickorna som finns kvar efter mamma har fått flytta hem till mig, men några strumpstickor 3,5 mm lyckades jag leta fram, och med ett loppisbesök kunde jag komplettera så att jag till och med kunde sticka båda ärmarna parallellt. (Jo, jag känner till magic loop, men jag gillar strumpstickor.) Någon rundsticka fick jag dock inte tag på, så det fick bli strumpstickor även till nederkanten. Trots uttalandet ovan kan jag tillstå att det inte är det optimala när maskantalet är 172, men vad gör man inte för att bli färdig, när mottagaren är så pepp på sin tröja?

So Faded Pint Sized.

Stickningar som tonar över från en färg till en annan, verkar vara lite på modet i stickvärlden just nu, och om man som jag följer många stickare på Instagram och surfar en del på Ravelry ser man dem lite överallt. Den här tröjan heter So Faded Pint Sized (den finns även i en vuxenversion som heter So Faded). Såväl barn-som vuxenvarianten är designade av Andrea Mowry, en av mina favoritdesigners på Ravelry. Hon har också gjort mönstret till Briochealuscious som jag stickade åt min svägerska i höstas/vintras, och det är mestadels resterna från den sjalen som nu blev en tröja till Lilla A.

Tröjan stickas uppifrån och ned av så få eller så många garner ton i ton som man vill. När det är dags att byta garn stickar man vartannat varv med vardera färgen några gånger, så att färgerna lite lagom diskret tonar över i varandra.

Samtliga garner är Hedgehog Fibres sock i 90% merino och 10% nylon. Det mesta är som sagt sjalrester, och övriga färger är smånystan från deras minisockgarnsprenumeration som jag var med i för något år sedan. Trots att jag vägde och räknade på det gick det inte riktigt jämnt upp mellan bålen och ärmarna, så jag har fått skarva i med ett garn (det lilaaktiga) på ärmarna, som inte förekommer på bålen, men det tycker jag inte gör något.

Jag skickade tröjan till Lilla A med posten häromveckan och följande dagar kom det flera bilder på mms där hon hade den på sig, så hon verkar trivas i den. Den var rolig att sticka och sockgarn är inte precis någon bristvara här, så jag tror kanske att jag ska sticka en till Frallan också, för rättvisans skull.

Halvårsrapport stickning.

Såhär halvvägs igenom 2017 tänkte jag att det kunde vara kul att titta tillbaka på vad jag stickat hittills i år. Jag blev faktiskt själv lite överraskad när jag kollade igenom mina projekt på Ravelry häromdagen över att det var så pass mycket.

Under årets tio första veckor stickade jag tre mössor. Det började med Kobuk hat, som blev årets första förfärdigade projekt, fortsatte med Signal (som jag kommer på nu att jag nog inte bloggat om), och sedan behövde jag ju en Pussy hat inför internationella kvinnodagen.

Sockor stickar jag ju "alltid". Bra, användbart och relativt snabbstickat, och dessutom har jag en hel del sockgarn i min stash, så om jag inte vet riktigt vad jag ska sticka blir det ofta att jag sätter igång ett par sockor. Hittills i år har jag stickat fyra par, men inget av dem har blivit bloggade om.

Ett projekt som jag däremot har visat, är Dubai-sjalen. Den är inte helt och hållet stickad under 2017, för jag tror att jag lade upp till den i början av december, men pausade den sedan ett tag och den största delen (läs: all mönsterstickning fram och tillbaka) stickade jag under det här året.

Sedan har jag också stickat två tröjor. Den ena; Breathing Space, till mig själv, har ni ju sett, medan den andra, som heter So faded och stickades till Lilla A, nyligen blivit färdig och inte funnit sin väg till bloggen ännu.

Och så halvvantarna Ivar då, som jag visade häromdagen. De var ju påbörjade, men långt ifrån avslutade, när jag tog mig an dem, så de ska också vara med i uppräkningen.
Vad jag däremot inte räknar in är det allra första stickprojektet som blev klart i år, nämligen Pakkasyöt-sockorna. Där handlar det nämligen bara om några varv på ena tån som stickades på nyårsdagen, så dem sorterar jag mentalt i kategorin stickat 2016.

Fyra plagg till en sjuåring.

För några dagar sedan fyllde min brorsdotter Lilla A sju år och fick, precis som vanligt, lite kläder i present. När jag pejlade med föräldrarna om det var något speciellt som behövdes, var det, precis som till Frallan, sommarkläder som var önskemålet. Jag satsade därför på två klänningar, som ju kan användas året runt om man kompletterar med leggings och tröja att ha under/över, en t-shirt och en trekvartsärmad tröja (det sistnämnda kanske ett mer realistiskt plagg för den svenska sommaren egentligen).



Båda klänningarna är ur senaste numret av Ottobre, 3/2017. Modellen kallades Lily of the valley, eftersom den i tidningen var uppsydd i ett tyg med liljekonvaljer på. Jag hittade istället ett tyg med rosor, ekorrar och fåglar, som jag tyckte var fint och som Lilla A också blev förtjust i.

Framstycket är klippt i ett stycke, men med en "skåra" nedanför knappslån, där man rynkar tyget. Det skulle säkert fungera med vanliga knappar och knapphål också, men det undviker jag gärna att sy om jag kan, så jag körde enligt beskrivningen och satte tryckknappar med hjälp av min utmärkta tryckknappstång istället.

De båda t-shirtarna, både den med trekvartsärm och den kortärmade, är sydda efter samma mönster, nämligen Ottobre 301, som jag använt otaliga gånger tidigare till både Lilla A och Frallan.

Lilla A hade tydligen varit lite avundsjuk på Frallans regnbågströja, så det var ju bra att hon fick en egen. Jag skulle faktiskt kunna tänka mig en likadan själv också!

Den andra klänningen är som sagt också ur senaste Ottobre, modellen heter Cnidaria. Kjoldelen är som framgår av bilden väldigt bred och öppen i sidorna, men faller nog fint när man har klänningen på sig. Tyget kommer, precis som regnbågstyget, från Znok design. Visst får man lite lust att smaka på det?

Egentligen skulle hals- och ärmöppningar vara kantade med muddväv, men jag hade ingen som passade, så jag körde klänningstyget i halsen och förlängde ärmarna ett par centimeter så att de gick att fålla på vanligt sätt istället.

Inget av plaggen hade väl mått dåligt av att få möta ett strykjärn inför fotograferingen, men så blev det inte (den här gången heller). Lilla A blev nöjd och glad och då är fastern också nöjd!

Fyra plagg till en fyraåring.

Som jag nämnde häromdagen, fyllde min brorson Frallan år nyligen. Som vanligt blev det ett mjukt paket från faster. Fyra plagg sydde jag dagarna före firandet. Lite sommarkläder var önskemålet/behovet, så det fick bli kortärmat och kortbent för hela slanten.

Utifrån samma mönster som jag brukar använda till tröjor åt Frallan (Ottobre 301) sydde jag två t-shirts, en med diverse maskiner och en med regnbågar. Färgmatchad mudd i halsringning och ärmkant, inga konstigheter.

Av en stänkmönstrad trikå som jag köpte på Syfestivalen i höstas blev det ett par shorts. Här utgick jag från tajtsmönstret från Sy barnens första garderob, som jag också använt till Frallan tidigare och breddade det några centimeter. Ver inte varför de ser så sneda ut på bild, men jag tror faktiskt att byxbenen är lika långa i verkligheten i alla fall.

Skjortan Prepster Pullover såg jag hos Clara för några månader sedan, då hon sytt den som skjortklänning till sin dotter. Ett par dagar därefter hittade jag det randiga tyget i fina mjuka färger på loppis. Det passar så bra till en skjorta av den här modellen, tycker jag. Det var första gången jag sydde en skjorta med krage och knappslå. Kul att prova på och jag tycker att den blev väldigt fin! Hade jag haft lite mer tid hade jag nog gjort den med trekvartsärm och knäpptamp som Clara gjort, men det får väl bli en annan gång. Jag gjorde en liten anpassning vid halsen, eftersom halshålet var relativt litet och kragen rätt hög kändes det som att det bara skulle bli trångt och obehagligt i halsen (något som jag själv inte gillar på kläder). Jag klippte helt sonika ur en knapp centimeter runt om halsöppningen och kortade av kragen någon centimeter. Nu har jag visserligen inte sett skjortan på Frallan ännu, men jag tror i alla fall inte att halshålet blev för stort.

Förra året när Frallan öppnade sitt paket med födelsedagskläder började han gråta av besvikelse över att det inte var någon bil i paketet, men i år blev han faktiskt glad direkt. Bäst gillade han, inte oväntat, tröjan med "stora maskiner" på.

Barntröja uppifrån och ner.

Häromveckan fick jag överta en stickning från mina kusiners mamma. Hon hade påbörjat en tröja till mitt kusinbarn, men tappat sugen, så hon frågade om jag kunde tänka mig att slutföra den. Jag tog med den hem och förra helgen, när jag befann mig mellan två stickprojekt, verkade det som ett bra tillfälle att ta tag i den.

Tröjan är stickad uppifrån och ner och hon hade stickat till några centimeter ovanför armhålorna, så det gick ganska fort att sticka resten. Sedan har jag tvättat och blockat den under veckan.

Mönstret kommer härifrån, där man kan köpa garn och mönster som ett kit. Beskrivningen är lite halvdan tycker jag, exempelvis saknas anvisningar om stickfasthet, men själva stickningen är inte svår. Garnet är Zauberball Stärke och jag har stickat på stickor 3,5, förutom de rätstickade kanterna längst ner där jag använde 3 mm.

Det var första gången jag provade att sticka en tröja uppifrån och ner, men det kommer säkert att bli fler gånger, för det var smidigt. Dock kommer jag nog att göra på "det vanliga" sättet nästa gång, d v s raglan.

Sedan sist....

.... har jag stickat färdigt båda stickningarna från det här inlägget, men bara fäst trådarna på den ena.

.... har jag övertagit en påbörjad stickning från min morbrors fru. Det är en barntröja som jag stickar på nu.

.... har jag köpt snyggaste tygerna från Emilia Jensen i födelsedagspresent åt mig själv.

.... har jag slagit in paket på japanskt sätt i tyg, närmare bestämt en kökshandduk. Extra passande, eftersom presenten var ett nybakat russin- och valnötsbröd.

Tre små kalsonger.

Detta är tre par små boxershorts som jag sydde åt Frallan i början av sommaren. Mönstret kommer från boken Heilt Spesiell - Sy till liten og stor av Kristin Thorsnes, som jag lånade av en kollega.

Det är otippat roligt att sy små kalsonger faktiskt. De blir oerhört gulliga och dessutom är det ett bra sätt att använda upp rester, eftersom det räcker med rätt små bitar. 

Eftersom det inte går att sy täcksöm på min overlockmaskin, har jag sytt ihop bitarna aviga mot aviga med vanliga overlocksömmar och sedan stickat ner sömmarna med raksöm, för att det ska bli slätt på insidan. Sedan jag sydde dessa har jag lärt mig göra flatlocksöm, så nästa gång provar jag nog det istället.

Till en pytteliten från en (tydligen) jättegammal.

För en vecka sedan fick jag ett litet kusinbarn. Givetvis tog jag tillfället i akt att sy lite pyttekläder! En body och ett par byxor blev det.

Medan jag satt vid symaskinen, gick det plötsligt upp för mig att jag faktiskt brukade sy till den nyblivna pappan, alltså min kusin, när HAN var bebis. Herregud, åldersnojan! Han är inte ens någon exceptionellt ung förälder, han är snart 25 liksom.

Båda plaggen är sydda efter mönster ur Ottobre 1/2016. Tygerna till bodyn är från Stoff&Stil och byxtyget är köpt på Rosa Huset. All rekvisita är loppisfynd från leksakslådan här hemma.

Monthly Makers - tema Avtryck.

Monthly Makers fortsätter ännu ett år och första temat för 2016 är Avtryck. Jag vet att jag inte är den enda som gjort tygtryck och jag gissar att jag inte är ensam om att ha använt den här tekniken heller.

Ursprungligen hade jag tänkt trycka prickar med en kork, men sedan såg jag att Elin också hade gjort det och då kändes det lite tråkigt, så istället satsade jag på gammalt hederligt potatistryck.

Några processbilder blev det inte p g a mörkt, men jag tror faktiskt att alla vet hur det går till. Jag skar ut en lite större och en lite mindre triangel och så gjorde jag en stämpeldyna av skumgummi på samma sätt som Alicia beskriver här - ett knep som jag lärde mig för många år sedan och som verkligen underlättar vid alla former av stämpeltryck.



Jag hade redan bestämt mig för att sy en tröja till Frallan av tyget, så jag klippte ut mönsterdelarna och tryckte direkt på dem. Trianglarna placerade jag på frihand utan någon bestämd ordning och tycker själv att det blev riktigt bra. Tyget är en ekologisk (tror jag iaf) grönmelerad bomullsjersey med lite stretch och mönstret är mitt go-to-mönster när det gäller den här typen av tröjor, Ottobre 301.



Och kanske verkar det märkligt att det helt plötsligt poppar upp ett inlägg här efter tre månaders bloggtystnad, som om ingenting hade hänt. Så är det inte riktigt. Jag ska berätta om varför jag inte har bloggat på så länge, men det inlägget måste jag samla lite krafter inför att skriva, så det kommer en annan dag.

Rester och tester.

Jag har rensat lite i mitt tygskåp senaste tiden. Vid sådana rensningar brukar alltid diverse påbörjade eller påtänkta projekt dyka upp, jämte tygrester som jag knappt minns varför jag sparat på.
Bland annat hittade jag ett par babyleggings, som jag köpt på second hand för några kronor för att använda som mönster. Nu slog jag så att säga två flugor i en smäll - fixade det där mönstret och brukade några av tygsnuttarna till att sy två provpar. De grå och lila tygerna var rena stuvbitar, förutom mudden som suttit på en tröja som jag sytt byxor av tidigare. De randiga har varit tröjor.

Dessutom sydde jag två små mössor av det som återstod av en t-shirt, som jag för några år sedan sydde en mössa åt mig själv av. Här hade jag inget mönster, utan freestylade lite, så jag vet inte om de passar på ett bebishuvud, men förhoppningsvis.
Byxorna och mössorna har jag, tillsammans med dessa plagg, lämnat till en kvinna som samlar in kläder och saker till nyanlända flyktingbarn här i kommunen.

Jeansleggings (remake på remake!).

För drygt tre år sedan kortade jag av och lagade ett par jeansleggings. Som jag förutspådde höll de ett tag till, men började sedan kännas lite i slitnaste laget. Ändå har jag sparat dem och häromveckan sydde jag om dem till en storlek som (förhoppningsvis) passar Lilla A.
Det var främst på insidan låren byxorna var slitna, så jag klippte upp längs innerben- och grensömmarna och klippte ut de nya byxbenen så att sömmarna på utsidan av benen kom med. Jag använde samma mönster som till lejontajtsen, d v s ett som jag konstruerat genom att rita av ett par av Lilla A:s leggings. Dessa breddade jag dock någon centimeter, eftersom jag misstänker att jeanstyget, även om det är stretch i, inte är riktigt lika följsamt som vanlig trikå.

Linningen klippte jag av, sprättade upp och förminskade till lämplig storlek och sydde sedan fast igen. Inga konstigheter, alltså. Tanken var att sy bakfickor också, men det räckte inte tyget till, så det fick vara.
Byxorna är för övrigt fotade i all hast med mobilkameran på en parkeringsplats i centrala Örebro, ifall ni undrar. Så kan det bli ibland när det måste gå snabbt.

Pösigt som 1985.

Under semestern var jag inne på en tygaffär tillsammans med Lilla A. Hon kommenterade då en rulle med blommigt tyg och tyckte att det var fint. När jag några dagar senare besökte samma affär igen, hittade jag en stuvbit av samma tyg och slog till på den (17 kronor kostade den, klart överkomligt!) för att sy något åt henne.
Ursprungsplanen var en kjol, men sedan bläddrade jag i en 80-talssybok tillhörande min mamma och hittade mönstret på "pösbyxor", av den modell som jag själv tillbringade en del av mina barndomssomrar i. Planen reviderades och byxorna frästes ihop ganska snabbt och fick resår i midjan och bensluten.

Stuven var lite i kortaste laget, men den här typen av byxor behöver ju inte tvunget vara hellånga heller. Det visade sig dock att de blev ganska lagom i längd och slutade ungefär vid fotknölarna. De ser nästan ännu kortare ut på bilden, men det kanske har att göra dels med kameravinkeln och dels med att de ju är ganska breda.
Tack vare den vida passformen skulle jag tro att de kommer att passa även nästa sommar, minst.
Lilla A bytte om till byxorna bums efter överlämnandet, så det var väl ett gott betyg.

Lejonleggings.

Ännu ett semestersyprojekt. Efter att ha sytt flera tröjor till Lilla A och Frallan, bestämde jag mig för att sy byxor också. Närmare bestämt leggings, som båda barnen ofta använder.

Mönster hade jag inget, så jag lånade varsitt par tajts från barnen och ritade av. Snabbt och enkelt.
Här på bilden är bara Lilla A:s byxor med, men Frallans var precis likadana, bara mindre. Lejontyget kommer från rean på Ohlssons tyger.

Det vita bandet sydde jag fast i midjeresåren baktill, dels för att underlätta namnmärkning, men också eftersom Lilla A själv påpekade att hon inte visste vad som var fram och bak på kläderna när hon skulle klä på sig. Inte lätt att se det när man är 5 år och det inte sitter någon lapp bak, som det gör på köpekläderna, ju!

En flirt med 80-talet.

När jag rumsterade om lite bland tyger och syprojekt hittade jag en sweatshirt, som fått följa med hem från någon second hand, eftersom jag gillade det lite 80-talsflirtande trycket. Den var lite för liten till mig, men passade bra att sy om till Lilla A.
Jag glömde att ta en före-bild (nedan syns alltså den färdiga tröjan), men den såg i stort sett likadan ut före omgörningen som efter, bara med lite andra proportioner.

Eftersom ursprungströjan var i raglanmodell fick även den nya tröjan bli det. Jag klippte helt sonika upp hela tröjan längs sömmarna, så att jag fick släta bitar, ur vilka jag sedan klippte ut de nya mönsterdelarna. Sedan var det bara att sy ihop på nytt. Muddarna klippte jag också av och återanvände, förstås.
Jag gjorde tröjan ganska lång och rymlig, så att den blir lite som en skön tröjklänning. Även det en liten 80-talsflirt. Lilla A gillade den, men hävdade dock å det bestämdaste att det var en tröja och ingen klänning.

Fågeltishor.

Som jag skrev häromdagen har jag sytt en hel del under semestern, framför allt till Lilla A och Frallan. Jag vet att det brukar bli både uppskattat och använt, och det är ju kul. Dessutom går det snabbt att sy, går inte åt så mycket tyg och så finns det ju så många fina barntyger. Den här gången blev det en Ökotex-märkt (vilket väl inte är det bästa egentligen, men bättre det än ingen märkning alls) trikå som var på rea på Ohlssons tyger. Även denna gång var en bit på 80 cm precis lagom till två t-shirtar, så det blev syskonmatchning.

Mönstret är samma som för de tröjor jag sytt till barnen tidigare under våren och sommaren, Ottobre 301, den raka modellen till Frallan och den lite nättare till Lilla A. Lika bra att köra på när jag hittat ett mönster som passar bra på båda två! Enda anpassningen är att jag gjort om mönstrets långa ärmar till korta.

I Frallans sommargarderob.

Här är de två andra t-shirtarna som jag sydde till Frallan häromveckan. Den randiga trikån köpte jag för ändamålet och den gröna med stjärnor har jag haft i tygskåpet i flera år.

Mönstret är Ottobre 301 med kortad ärmlängd.

Den gröna hade jag faktiskt redan klippt till, men inte hunnit sy ihop än, när min bror frågade om jag kunde sy några fler tröjor. Och den passar för övrigt extra bra just nu, eftersom Frallan numera använder de här gröna byxorna, som jag sydde till Lilla A för några år sedan.

Fina fisken.

Min brorson Frallan lade häromdagen (via sin far) in en beställning på fler t-shirtar av samma modell som den här, som tydligen passade bra. Klart att faster fixar! Det blev en till Lilla A också av bara farten.

Fisktyget, köpt på en tygaffär i Borlänge, kommer från Lillestoff och är GOTS-märkt. 80 cm räckte till två tröjor, en i storlek 92 och en i 128. Färgen stämmer bäst på den nedersta bilden.

Jag sydde dessutom två andra t-shirtar till Frallan, men de får ett eget inlägg en annan dag. 

Av en prickig rest.

Jag hade en prickig trikåstuv liggande, som precis räckte till en t-shirt åt Frallan. Alltså verkligen precis, det blev en bit på typ 15x25 centimeter över när tröjan var färdig. 

Modellen är Ottobre 301, den raka modellen i storlek 92, med den lilla anpassningen att jag kortade ärmarna.

T-shirten blev födelsedagspresent till Frallan tillsammans med shortsen. Jag tror att de kan bli en fin liten sommaroutfit tillsammans. Även puffbyxorna som jag visade häromveckan kan nog passa bra till.