Prinsessan Gardinias klänning.

Det känns helt otroligt, men det är redan fyra år sedan min brorsdotter lilla A kom till världen. Igår var det födelsedagskalas och som vanligt satsade jag på en egengjord present. Lilla A är stammis på biblioteket och där har de tydligen prinsessklänningar, som hon gillar att prova. Därför fick fyraårspresenten bli en egen prinsessklänning.

Mönstret hittade jag på Myrorna för en tia och gjorde några modifieringar av (lite storleksändring, flytt av knäppningen från framstycket till bakstycket, blixtlås istället för knappslå m.m.) Här hittade jag en tutorial för snörningen framtill.

Tygerna är också från Myrorna, det blå var gardinlängder och det guldrutiga någon form av duk. Trots sitt satängblanka yttre har faktiskt det blå tyget en avigsida av mjuk bomull, så jag tror att klänningen är ganska skön att ha på sig. Blixtlås och band fanns redan hemma, förutom knytbandet som jag köpte i en vanlig sybehörsaffär.

Eftersom jag freestylade en aning med storleken, var jag lite orolig att klänningen skulle bli för liten upptill, men den visade sig passa bra. Längden blev också precis lagom, lite längre än "vanliga" klänningar, men inte så lång att den hindrade henne från att röra sig. Det gick t ex finemang att hoppa studsmatta i den. Bra, för jag vill helst inte uppmuntra till någon passiv prinsesslek som inte går ut på något annat än att vara fin.

Till en prinsessutstyrsel hör förstås en krona. Det hade jag inte tänkt på från början, men när jag var klar med klänningen kom jag på att jag faktiskt hade lite silvrigt tyg (också det ett loppisfynd förstås) i gömmorna, så jag snodde ihop en krona av det tillsammans med lite plattvadd. Jag gjorde enklast möjliga variant genom att klippa ut formen på fri hand i vadd, som jag sedan lade på dubbelvikt tyg och sydde ihop. Tyckte ändå att den saknade något när den var klar, men när jag hittade en liten virkad duk och en blompaljett hemma hos mina föräldrar kändes det som att den blev mer komplett.

På bilden är det jag som modellar kronan, men vi har faktiskt ungefär lika stora (eller små, i mitt fall) huvuden, lilla A och jag.

Eftersom klänningen nästan uteslutande är av återbruksmaterial, får den bli mitt bidrag i veckans återbruksutmaning hos Klockarbarn.

Majmandala.

Dags att sammanfatta maj månad, en dag försenat. Första halvan av maj var ganska kylig i mina trakter, men det kan man inte tro nu ett par veckor senare när syrénerna snart börjar bli trötta och midsommarblommorna blommar för fullt. Förutom blommor har maj för mig bestått av målning (kök och stolar), en del loppisar och politik (1:a maj-tåg, anti-SD-demonstration och EU-val). Fort har det gått också och nu när vi snart avverkat den första junidagen kan man väl faktiskt säga att det är sommar på riktigt?

Återbruksbrallor, demokrati och allas lika värde.

Idag hoppar jag på Klockarbarns återbruksutmaning igen, efter ett par veckors uppehåll. Visserligen med gamla alster, men även om jag sydde dem i vintras så har jag inte visat dem tidigare. Det är alltså några barnbyxor, som jag tänkte skänka till välgörande ändamål tillsammans med de här tröjorna. Tack vare Emma har jag nu fått reda på att en person som samlar in kläder och skickar till Manduar i Gambia bor här i Falun, så jag tänkte ta kontakt med henne och lämna kläderna.

Återbruket då? Jo, det rutiga tyget och den grå mudden har varit en tröja, som för övrigt räckt till ett par bebisbyxor tidigare också. Övriga tyger fick jag från mina kusiners mamma när hon rensade ur sina förråd i vintras och den randiga muddväven (eventuellt även den svarta) hade jag hemma sedan gammalt.

Fem olika byxpar, upphängda med udda klädnypor. Jo, för jag gillar olika och det tänker jag fortsätta med, även om alltför många av dem som röstade igår tydligen inte håller med mig. Jag syftar förstås på SD och övriga högerextremistiska/rasistiska/nazistiska partiers framgångar, som gör mig riktigt riktigt illa till mods. Och att så många inte röstade överhuvudtaget, ja det provocerar mig något oerhört. På andra håll i världen offrar folk sina liv i kampen för demokrati, och så orkar hälften av Sveriges röstberättigade inte ens gå och rösta?
"Jamen jag är emot EU", säger en del. Jaha, men nu har vi ändå varit med i snart 20 år och de beslut som tas i EU-parlamentet påverkar vår vardag, vad du än anser om det. Get over it. Desto större anledning att gå och rösta in någon vettig person då.

Ok, slut på brandtal. Nu ska jag titta runt bland de andra deltagarna i återbruksutmaningen, gör det du också.

Lördagsgodis för återbrukare.

Förra veckan besökte jag Kupan i Borlänge där jag hittade en påse med blandade broderier. Vilken genial grej! Second hand-butiker får antagligen in en del fläckiga eller trasiga dukar t ex. Inte vet jag vad de gör med dem, men jag misstänker att en del säkert kastas. Tänk om alla klippte ut fina detaljer och samlade till sådana här godispåsar för textilåterbrukare istället.

Och så måste jag bara nämna priset. 25 kronor kostade hela härligheten egentligen, vilket ju i sig är ett bra pris, men eftersom det var 75% på allt i affären (en rea värd namnet!) så fick jag hela påsen för 6 kronor. Många stygn för pengarna, som jag brukar säga.

Stulna blommor doftar bäst.

Så himla härliga dagar just nu! Och kvällarna ska vi bara inte tala om. Igår klockan 22.30 var det fortfarande skymning och lika varmt ute som inne. Jag smög ut med sekatören och knipsade av några grenar från hägg- och paradisäppelträden som växer på min gata. Jag vet inte om man får göra så, men det finns nog blommor så att det räcker åt alla, tänker jag. Låt oss hålla tummarna för att det inte blir en inkörsport till grövre kriminalitet.

Vad jag gör när jag inte bloggar.

Ja, nu blev det ju ett break igen. Det blir ju så ibland. För att ni inte ska tro att jag legat på latsidan, vill jag visa vad jag ägnat mig åt senaste tiden.

Jag har klätt om fyra stolar, och dessförinnan slipat och målat två av dem.

Jag har målat om mitt kök, vilket jag velat göra hur länge som helst. Ajöken fula 80-/90-talstapet med hål och fläckar, hello ljust och fräscht!

Jag har varit på Ikea - två gånger - och till slut lyckats bestämma mig för en ny bokhylla. Jag har tvättat fönster, manifesterat mot Sverigedemokraterna och gjort ganska många bra loppisfynd, bl a duken ovan.

Vad jag däremot inte gjort är att sy. Bortsett från förrförra helgen, när jag sydde kudden i föregående inlägg, minns jag knappt när jag satt vid en symaskin senast. Dags att ändra på det nu, för i sommar ska jag sälja på Nyfiket i Rättvik, precis som i fjol, så lagret behöver kompletteras lite inför det.

Bonad och björn.

Min brorson Frallan har fyllt ett år och jag sydde en kudde åt honom som present. Utgångspunkten var en broderad bonad med Mors lilla Olle och björnen.

Ni som läst med ett tag kanske minns en annan kudde av en barnbonad, som jag sydde åt lilla A för något år sedan? Jag följde samma princip här och gjorde som en stor blockhusruta med bonaden i mitten. Tycker det blev en ganska bra mix med det gröna retrotyget (ett gammalt sängöverkast, för övrigt) och det mer grafiska svartvita (ett Ikea-tyg). Baksidan, med omlottöppning, är också gjord av det gröna tyget.

För övrigt blir jag lite full i skratt varje gång jag tittar på björnen. Med sin ringa storlek, trådslitna frottépäls och dumsnälla uppsyn ter den sig ganska oförarglig, men det är väl också så den upplevs genom Olles ögon i visan.

Detta får bli veckans bidrag till återbruksutmaningen hos Klockarbarn.