Monthly Makers oktober: Garn.

Oktobertemat för Monthly Makers är garn. Återigen ett brett tema som kan tolkas på många sätt och som ligger mig varmt om hjärtat. I min version blev det inte särskilt konstnärligt eller djuplodande, utan handgripligt och praktiskt.
Alla som någon gång arbetat med garn har dem, de där överblivna snuttarna och köttbullsstora nystanen som blir kvar när man avslutat sitt projekt, eftersom det aldrig går jämnt upp. De där som man (jag) inte kan med att slänga, men som inte heller räcker till något. Eller?
Häromveckan lärde jag mig av en av stickcafékamraterna hur man gör russian join och någon dag senare dök jag ner bland alla mina påbörjade sockgarnsnystan och började klippa och ryssjoina för glatta livet, tills jag hade två helt unika nystan à 35 gram, vilket är ungefär vad som går åt till en socka i min storlek.

Jag måttade lite halvnoga, typ armlängder, men man kan ju vara så noga man vill. Eftersom jag nästan bara använde självrandande garner blev nystanen, och därmed sockorna, ändå inte helt lika, och då kändes det inte så noga att det blev exakt lika långa fält av varje färg heller.
Sedan var det bara att börja sticka, från tån och upp för att kunna utnyttja hela nystanen. Sockorna är klara och precis så galet randiga som man kan tro, men p g a bristande dagsljus finns de inte på bild ännu, så jag får återkomma med det.
Totalt blev det sex olika garnkvaliteter i sockorna. Några färger av Opal och några av Fabel, lite enfärgat Regia, Trekking Tweed (som f ö är ett av de drygaste garner jag stött på; 100 g har räckt till två par vantar och två par restgarnssockor före de här), lite isfärgat och sluligen en snutt Malabrigo Sock. Och trots detta blev det bara två trådar att fästa på vardera sockan! Känner att en ny värld har öppnat sig.