"Stick tjöjan då, fastej!"

Jag har stickat ytterligare en So Faded Pint Sized, denna gång till Frallan. När jag visade honom den halvfärdiga tröjan blev han väldigt förtjust. "Jag älskaj den!" deklarerade han och sken som en sol. En stund senare, när han såg att jag lagt stickningen ifrån mig, var han inte lika nöjd. "Stick tjöjan då, fastej!", kommenderade han.



Tröjan till Lilla A stickade jag ju i samma garnkvalitet, medan den här tröjan innehåller inte mindre än sex olika sorters sockgarn. Uppifrån och ned är det Fabel (köpt innan jag började bojkotta Drops), två olika färger från Limmo design, Trekking från Tant Kofta, Hedgehog Fibres Sock, Zauberball (rest från Villiviini-sockorna) och längst ner Artesano (rest efter sjalen Waiting for rain). Det som inte är restgarner var smånystan à 10-20 gram ungefär, förutom Fabelgarnet som nog var ett fullt nystan från början. Bra projekt för att göra av med småsnuttar, alltså! Enda nackdelen är väl att det blir en hel del trådar att fästa.

Jag stickade klart tröjan medan jag var hos pappa på semestern. Givetvis hade jag lyckats åka ifrån både rundstickan till resåren och strumpstickor i rätt grovlek för ärmarna. De flesta av stickorna som finns kvar efter mamma har fått flytta hem till mig, men några strumpstickor 3,5 mm lyckades jag leta fram, och med ett loppisbesök kunde jag komplettera så att jag till och med kunde sticka båda ärmarna parallellt. (Jo, jag känner till magic loop, men jag gillar strumpstickor.) Någon rundsticka fick jag dock inte tag på, så det fick bli strumpstickor även till nederkanten. Trots uttalandet ovan kan jag tillstå att det inte är det optimala när maskantalet är 172, men vad gör man inte för att bli färdig, när mottagaren är så pepp på sin tröja?

Fyra plagg till en fyraåring.

Som jag nämnde häromdagen, fyllde min brorson Frallan år nyligen. Som vanligt blev det ett mjukt paket från faster. Fyra plagg sydde jag dagarna före firandet. Lite sommarkläder var önskemålet/behovet, så det fick bli kortärmat och kortbent för hela slanten.

Utifrån samma mönster som jag brukar använda till tröjor åt Frallan (Ottobre 301) sydde jag två t-shirts, en med diverse maskiner och en med regnbågar. Färgmatchad mudd i halsringning och ärmkant, inga konstigheter.

Av en stänkmönstrad trikå som jag köpte på Syfestivalen i höstas blev det ett par shorts. Här utgick jag från tajtsmönstret från Sy barnens första garderob, som jag också använt till Frallan tidigare och breddade det några centimeter. Ver inte varför de ser så sneda ut på bild, men jag tror faktiskt att byxbenen är lika långa i verkligheten i alla fall.

Skjortan Prepster Pullover såg jag hos Clara för några månader sedan, då hon sytt den som skjortklänning till sin dotter. Ett par dagar därefter hittade jag det randiga tyget i fina mjuka färger på loppis. Det passar så bra till en skjorta av den här modellen, tycker jag. Det var första gången jag sydde en skjorta med krage och knappslå. Kul att prova på och jag tycker att den blev väldigt fin! Hade jag haft lite mer tid hade jag nog gjort den med trekvartsärm och knäpptamp som Clara gjort, men det får väl bli en annan gång. Jag gjorde en liten anpassning vid halsen, eftersom halshålet var relativt litet och kragen rätt hög kändes det som att det bara skulle bli trångt och obehagligt i halsen (något som jag själv inte gillar på kläder). Jag klippte helt sonika ur en knapp centimeter runt om halsöppningen och kortade av kragen någon centimeter. Nu har jag visserligen inte sett skjortan på Frallan ännu, men jag tror i alla fall inte att halshålet blev för stort.

Förra året när Frallan öppnade sitt paket med födelsedagskläder började han gråta av besvikelse över att det inte var någon bil i paketet, men i år blev han faktiskt glad direkt. Bäst gillade han, inte oväntat, tröjan med "stora maskiner" på.

Ägg-strem makeover.

Glad påsk! Här pågår, som i många svenska hem säkert, förberedelser av mat och skattjakt.

Påskäggen, som Lilla A och Frallan ska få, är köpta på loppis, ommålade med hobbyfärg och dekorerade med korsstygnsblommor från ett, likaledes loppat, halvfärdigt broderi och fina band. Snabbt och roligt påskpyssel!

Tre små kalsonger.

Detta är tre par små boxershorts som jag sydde åt Frallan i början av sommaren. Mönstret kommer från boken Heilt Spesiell - Sy till liten og stor av Kristin Thorsnes, som jag lånade av en kollega.

Det är otippat roligt att sy små kalsonger faktiskt. De blir oerhört gulliga och dessutom är det ett bra sätt att använda upp rester, eftersom det räcker med rätt små bitar. 

Eftersom det inte går att sy täcksöm på min overlockmaskin, har jag sytt ihop bitarna aviga mot aviga med vanliga overlocksömmar och sedan stickat ner sömmarna med raksöm, för att det ska bli slätt på insidan. Sedan jag sydde dessa har jag lärt mig göra flatlocksöm, så nästa gång provar jag nog det istället.

Monthly Makers - tema Avtryck.

Monthly Makers fortsätter ännu ett år och första temat för 2016 är Avtryck. Jag vet att jag inte är den enda som gjort tygtryck och jag gissar att jag inte är ensam om att ha använt den här tekniken heller.

Ursprungligen hade jag tänkt trycka prickar med en kork, men sedan såg jag att Elin också hade gjort det och då kändes det lite tråkigt, så istället satsade jag på gammalt hederligt potatistryck.

Några processbilder blev det inte p g a mörkt, men jag tror faktiskt att alla vet hur det går till. Jag skar ut en lite större och en lite mindre triangel och så gjorde jag en stämpeldyna av skumgummi på samma sätt som Alicia beskriver här - ett knep som jag lärde mig för många år sedan och som verkligen underlättar vid alla former av stämpeltryck.



Jag hade redan bestämt mig för att sy en tröja till Frallan av tyget, så jag klippte ut mönsterdelarna och tryckte direkt på dem. Trianglarna placerade jag på frihand utan någon bestämd ordning och tycker själv att det blev riktigt bra. Tyget är en ekologisk (tror jag iaf) grönmelerad bomullsjersey med lite stretch och mönstret är mitt go-to-mönster när det gäller den här typen av tröjor, Ottobre 301.



Och kanske verkar det märkligt att det helt plötsligt poppar upp ett inlägg här efter tre månaders bloggtystnad, som om ingenting hade hänt. Så är det inte riktigt. Jag ska berätta om varför jag inte har bloggat på så länge, men det inlägget måste jag samla lite krafter inför att skriva, så det kommer en annan dag.

Lejonleggings.

Ännu ett semestersyprojekt. Efter att ha sytt flera tröjor till Lilla A och Frallan, bestämde jag mig för att sy byxor också. Närmare bestämt leggings, som båda barnen ofta använder.

Mönster hade jag inget, så jag lånade varsitt par tajts från barnen och ritade av. Snabbt och enkelt.
Här på bilden är bara Lilla A:s byxor med, men Frallans var precis likadana, bara mindre. Lejontyget kommer från rean på Ohlssons tyger.

Det vita bandet sydde jag fast i midjeresåren baktill, dels för att underlätta namnmärkning, men också eftersom Lilla A själv påpekade att hon inte visste vad som var fram och bak på kläderna när hon skulle klä på sig. Inte lätt att se det när man är 5 år och det inte sitter någon lapp bak, som det gör på köpekläderna, ju!

Fågeltishor.

Som jag skrev häromdagen har jag sytt en hel del under semestern, framför allt till Lilla A och Frallan. Jag vet att det brukar bli både uppskattat och använt, och det är ju kul. Dessutom går det snabbt att sy, går inte åt så mycket tyg och så finns det ju så många fina barntyger. Den här gången blev det en Ökotex-märkt (vilket väl inte är det bästa egentligen, men bättre det än ingen märkning alls) trikå som var på rea på Ohlssons tyger. Även denna gång var en bit på 80 cm precis lagom till två t-shirtar, så det blev syskonmatchning.

Mönstret är samma som för de tröjor jag sytt till barnen tidigare under våren och sommaren, Ottobre 301, den raka modellen till Frallan och den lite nättare till Lilla A. Lika bra att köra på när jag hittat ett mönster som passar bra på båda två! Enda anpassningen är att jag gjort om mönstrets långa ärmar till korta.

I Frallans sommargarderob.

Här är de två andra t-shirtarna som jag sydde till Frallan häromveckan. Den randiga trikån köpte jag för ändamålet och den gröna med stjärnor har jag haft i tygskåpet i flera år.

Mönstret är Ottobre 301 med kortad ärmlängd.

Den gröna hade jag faktiskt redan klippt till, men inte hunnit sy ihop än, när min bror frågade om jag kunde sy några fler tröjor. Och den passar för övrigt extra bra just nu, eftersom Frallan numera använder de här gröna byxorna, som jag sydde till Lilla A för några år sedan.

Fina fisken.

Min brorson Frallan lade häromdagen (via sin far) in en beställning på fler t-shirtar av samma modell som den här, som tydligen passade bra. Klart att faster fixar! Det blev en till Lilla A också av bara farten.

Fisktyget, köpt på en tygaffär i Borlänge, kommer från Lillestoff och är GOTS-märkt. 80 cm räckte till två tröjor, en i storlek 92 och en i 128. Färgen stämmer bäst på den nedersta bilden.

Jag sydde dessutom två andra t-shirtar till Frallan, men de får ett eget inlägg en annan dag. 

Av en prickig rest.

Jag hade en prickig trikåstuv liggande, som precis räckte till en t-shirt åt Frallan. Alltså verkligen precis, det blev en bit på typ 15x25 centimeter över när tröjan var färdig. 

Modellen är Ottobre 301, den raka modellen i storlek 92, med den lilla anpassningen att jag kortade ärmarna.

T-shirten blev födelsedagspresent till Frallan tillsammans med shortsen. Jag tror att de kan bli en fin liten sommaroutfit tillsammans. Även puffbyxorna som jag visade häromveckan kan nog passa bra till.



En livs levande livsfarlig tiger*...

... eller nej, de är nog egentligen ganska snälla. I varje fall är de ekologiska. Det här tigertyget har jag haft liggande i typ ett par år, i akt och mening att sy någonting till Lilla A och Frallan av det. Och ni vet hur det är, plötsligt händer det! Varsin tröja blev det.

Jag tror att jag hade en meter av tyget och i stort sett hela gick åt. Kvar är en liten lapp som kanske skulle kunna räcka till en bebismössa, om man fodrade den med något annat tyg. Det enda tigertyget inte räckte till var halskanter, men som tur var hade jag en bit stretchig trikå i perfekt brun färg liggande i skåpet. Reservplanen var annars en röd muddväv. Det är dock bara halskanten som har mudd, ärmar och nederkant är fållade med tvillingnål.

Tröjorna är sydda enligt mönstret Ottobre 301 som innehåller två modeller; en rak och en som är lite mer figursydd. Jag gjorde en av vardera, för att testa båda mönstren, så Lilla A:s tröja är lite nättare i passformen, dock utan att vara tajt.

*Citat Loranga.

Gardin blir shorts och kjol blir byxor.

Nu har jag hunnit sy ett par City Gym Shorts även till Lilla A. Hennes är sydda av en loppisfyndad liten gardin och kantade med grön snedslå, också den från second hand. Storleken är 6-7 år och jag hoppas att de ska passa på alldeles-snart-femåringen. Passar till Klockarbarns återbruksutmaning gör de i alla fall, så där får de vara med som mitt bidrag den här veckan.

Dessutom har jag färdigställt ett par byxor, som jag ursprungligen tänkte att Lilla A skulle ha, men som p g a fasterns ibland mycket långsamma agerande nu får bli Frallans istället. Riktiga sommarbyxor i tunn bomull och pösig modell. Det är inte första gången jag syr av det här tyget. En gång i tiden (läs: tidigt 90-tal) har det nämligen varit en kjol. Kanske sydde jag den på slöjden i skolan, jag minns inte riktigt. Kan väl vara dags att tyget blir använt igen, nu efter drygt 20 år.

Idag är det Frallans födelsedag och ni kanske redan har gissat att det blir ett mjukt paket från faster. Grattis Frallan och May the 4th be with you, idag och alltid! ♡

City Gym Shorts.

Snart är det sommar och (förhoppningsvis) shortsväder. Själv brukar jag inte använda shorts, men jag har sytt ett par åt Frallan. Mönstret heter City Gym Shorts, är gratis och finns att ladda ner från Purl Soho, där det också finns en mycket tydlig sömnadsbeskrivning.

Jag såg shortsen först hos Clara stickar, som sytt ett par till sin Astrid. Efter att ha mätt magen på Frallan och rådgjort lite med Clara via instagram, sydde jag storlek 3 år med aningen förlängda ben till Frallan, som fyller två om ungefär en vecka. Jag hoppas att de passar även med blöja under! Om de gör det kanske jag syr fler, de var roliga och lätta att sy. Lilla A ska få ett par också, hade jag tänkt.

Till skillnad från i mönstret, där man syr fram- och bakstycke i olika tyger och gör egen snedslå, använde jag samma tyg till hela shortsen, ett tunt bomullstyg som jag hittat på second hand för löjligt lite pengar (typ 15 kr för nästan två meter) och färdig snedslå, också den från second hand.

Att krympa en solhatt.

För några år sedan köpte jag en retroblommig solhatt på loppis, trots att den var i minsta laget till och med för min relativt lilla skalle. Dumt, kan man tycka. Sannolikheten att huvudet skulle krympa är ju inte särskilt stor. Nu beslöt jag mig för att sy om den lite, så att något av brorsbarnen kan få överta den.

Tyvärr missade jag att ta en före-bild, men egentligen har jag inte gjort några stora förändringar. Jag klippte bort några centimeter i ytterkanten av brättet, och så sprättade jag bort kullen och klippte av ett par centimeter även från kanten, så att hatten inte blir lika hög. Sedan var det bara att sy fast kullen igen (eller kullarna, ska jag säga, eftersom jag fick göra samma manöver på fodertyget), vändsy längs brättets ytterkant, vända och sy en stickning längs kanten.
Jag har inte hunnit prova hatten på barnen, men jag hoppas att den ska passa någon av dem. Gissningsvis är det lilla A som ligger bäst till storleksmässigt, men Frallan växer väl i den också så småningom.
Solhatten får bli veckans bidrag från mig i Klockarbarns återbruksutmaning.

Sista, första och minsta.

Nä, men om man skulle ta och sparka igång bloggåret 2015? Jag har firat in det nya året med en magsjuka, tätt följd av en urinvägsinfektion, så orken har varit begränsad och humöret inte på topp, kan man väl säga. Men nu är jag piggare (så pigg man nu är i mitten av januari) så nu kan det väl vara dags.

De som läst med ett tag, minns kanske att jag sydde en waldorfdocka till Lilla A julen för tre år sedan. Eftersom min mamma sydde waldorfdockor åt mig och min bror som vi fick i julklapp den andra julen vi fanns till, och jag gjorde detsamma till Lilla A, måste naturligtvis Frallan också få en! Dock var den inte riktigt färdig till jul, utan den blev 2014 års sista och 2015 års första alster.

Den här gången valde jag att göra en s k overalldocka med fastsittande kläder, dels för att bespara mig själv lite arbete och dels för att jag tänkte att Frallan nog ändå är för liten för att ha någon glädje av att kunna klä av och på dockan. Halsduken (årets första och förmodligen minsta stickprojekt!) går dock att ta av.
Jag använde inte något specifikt mönster till dockan, men jag har utgått från beskrivningarna i boken Lek med mjuka dockor av Karin Neuschütz, som jag långtidslånat av mamma, men hade turen att hitta ett eget exemplar av på loppis för en guldpeng i höstas.

Jag började med att göra ett innerhuvud av ett par gamla strumpor (ja, ett par, fick köra med dubbla lager eftersom det var hål i båda) som jag fyllde med ett litet ullgarnsnystan och kardad ull. Sedan band jag av med bomullssnöre för en finare huvudform och klädde huvudet med hudfärgad trikå. Därefter tog det riktigt tidsödande arbetet vid; håret! Ett tunt underhår och därefter sydde jag öglor, som jag knöt fast och sedan klippte upp, över hela huvudet. Såhär i efterhand kan jag konstatera att jag kanske skulle ha valt ett grövre garn, så att det gått lite snabbare, men det blev i alla fall väldigt fint, om jag får säga det själv! Och det sitter bra, vilket ju är fördelaktigt när dockan ska hanteras av en 1½-åring.

Kroppen konstruerade jag och sydde utifrån huvudets storlek. Dockan ska ju ha samma proportioner som ett litet barn, så huvudet ska utgöra ungefär en fjärdedel av kroppens storlek. Överkroppen/tröjan består av en kasserad tunika och underkroppen/byxorna av manchester från Kupan. Plaggen är hopsydda på maskin vid byxans linning och så lämnade jag en bit av innerbenssömmen öppen, så att jag kunde stoppa kroppen.
Det var lite svårt att få bra fason på kroppen tyckte jag. Det gick liksom inte att pressa överkroppen full med ull, för då såg dockan ut som He-man eller någon annan bodybuildad superhjälte, med bred bringa och armarna stående rakt ut åt sidorna. Jag försökte istället att stoppa upp magen och rumpan lite extra och tycker att det blev rätt bra till slut.

När dockan var klar (och jag orkade sitta upp igen efter magsjukan) stickade jag en liten röd halsduk till den. Kanske får den även någon kofta eller så framöver, vem vet.

Om man ska se någon fördel med en massa sjuktimmar i soffan, skulle det väl vara tid att fundera över nya kreativa projekt och i mån av ork möjlighet att påbörja desamma. Jag har två nya stickningar på gång, till exempel. Mer om det en annan dag.

UFO-filten.

Inspirerad av UFO-cyberjuntan har jag tagit tag i en gammal surdeg igen, nämligen den här virkade filten som min brorson faktiskt fick i julklapp förra julen. Anar ni ett tema här? Inte nog med att jag är seg på att slutföra vissa projekt, det verkar dessutom som att det som tar allra längst tid att göra klart är sådant som jag ska ge bort. Skärpning behövs på den punkten!

Hur som helst, filten var faktiskt i det närmaste färdig förra julen, men jag var inte nöjd med den. Kortsidorna var inte raka, och det var inte bara lite snett, utan filten hade stora likheter med en parallellogram. Därför tog jag genast tillbaka den för att försöka göra något åt saken.

Min förhoppning var att det skulle gå att sy en steek och klippa bort överskottet, så som man kan göra med stickat, så den taktiken provade jag först på en liten provlapp. Låt oss säga att det var tur att jag gjorde den där provlappen och inte gick lös på själva filten direkt, för det funkade inte. Där någonstans började jag väl inse att jag skulle bli tvungen att bita i det sura äpplet och repa upp och virka om en hel del av filteländet. Och så strandade projektet.

Men, häromveckan hittade jag filten och bestämde mig för att det var nu eller aldrig. Och så repade jag, och repade, och virkade, och virkade, och virkade, och fäste trådar, och nu är jag i mål! Jag har inte räknat rader, men jag har nog repat och virkat om drygt halva filten faktiskt. Kortsidorna är nu någorlunda (tillräckligt) raka och under den vecka som gått sedan jag tog bilderna har jag också virkat tre rader stolpar i olika färger som en kant runt hela filten, så nu är den helt klar. Jag återkommer med fler bilder!

Klappat och klart.

Eller ja, det var väl en smärre överdrift, men två julklappar är åtminstone färdiga. Och eftersom mottagarna, mina brorsbarn, inte brukar hänga på internet, så går det bra att visa fram dem redan nu. Lilla A och Frallan ska få två lampor till sitt gemensamma rum.

Jag hittade två i stort sett likadana, men olika höga, lampfötter på min stamloppis. På samma ställe fanns också några påsar med plastdjur, vilda och tama blandat hejvilt. Några dinosaurier slank också med. Jag limmade fast djuren på lampfötterna och spraymålade alltsammans. Först ett lager plastgrund och sedan en ljusgrön nyans som heter Pepperoni Mild.

Ett tag funderade jag på att inte måla dem, men såhär i efterhand känner jag mig ändå rätt nöjd med beslutet att göra det.

Jag hade först en tanke om att göra (eller pimpa) lampskärmar själv, men sedan kom jag på att jag redan hade två sjuttotalsblommiga hemma och tyckte att de passade väldigt bra färgmässigt, så då fick det bli dem.

Den här idén till lampa har jag inte kommit på själv, utan sett någonstans på nätet. Hoppas att Lilla A och Frallan ska gilla dem lika mycket som jag gör!

Bonad och björn.

Min brorson Frallan har fyllt ett år och jag sydde en kudde åt honom som present. Utgångspunkten var en broderad bonad med Mors lilla Olle och björnen.

Ni som läst med ett tag kanske minns en annan kudde av en barnbonad, som jag sydde åt lilla A för något år sedan? Jag följde samma princip här och gjorde som en stor blockhusruta med bonaden i mitten. Tycker det blev en ganska bra mix med det gröna retrotyget (ett gammalt sängöverkast, för övrigt) och det mer grafiska svartvita (ett Ikea-tyg). Baksidan, med omlottöppning, är också gjord av det gröna tyget.

För övrigt blir jag lite full i skratt varje gång jag tittar på björnen. Med sin ringa storlek, trådslitna frottépäls och dumsnälla uppsyn ter den sig ganska oförarglig, men det är väl också så den upplevs genom Olles ögon i visan.

Detta får bli veckans bidrag till återbruksutmaningen hos Klockarbarn.

Ekipering av brorsonen.

När Lilla A fick en tunika (och en tröja som ni ska få se en annan dag), måste Frallan såklart också få tröjor. Först blev det den här av ett verktygstyg från Ohlssons tyger, som min mamma köpt för att sy leggings till lilla A i. Det som blev över av tyget fick jag överta. Muddar i orange var inte planerat, utan kom till av en slump. Jag skulle nämligen testa olika sätt kanta med hjälp av overlockmaskinen och använde spillbitar av just de här två tygerna till det, och insåg då att de var väldigt fina tillsammans. Kontrastfärger is the shit.

Den andra tröjan är lite mer återbruksbetonad. Det randiga tyget kommer från mina kusiners mamma (hon rensade ut en massa gamla trikåtyger från 20 år tillbaka för några veckor sedan och jag fick överta det jag ville ha) och stjärntyget är en slaktad t-shirt från second hand. Jag sydde även en dregglis till Frallan av samma tyg i höstas, som jag inser nu att jag kanske inte kommit ihåg att blogga om. Även muddväven är från loppis.