fredag 20 januari 2017

Det finska vildvinet.

Efter inlägget häromdagen insåg jag att det också var med några sockor på samlingsbilden som jag inte heller bloggat om ännu. I höstas stickade jag ett par Villiviini, inspirerad av en stickcafékompis som gjort likadana. Första försöket med intarsiastickning för min del, det visade sig vara enklare än jag trott, och jag tycker att det blev ganska effektfullt med den avvikande färgen på spetsen.


Sockorna är huvudsakligen stickade i grönt Zauberball, det gula är Onion sockgarn av ekologisk ull och nässelfibrer, en rest från Florenz-sockorna som jag visade häromsistens. Stickor 2,5 som jag brukar använda till sockor.

tisdag 17 januari 2017

Sjalarnas år.


Stickåret 2016 var sjalarnas år. Räknar man rent numerärt stickade jag i och för sig fler sockor (en uddasocka, fyra kompletta par och ett par där endast tåspetsen på den andra sockan fattades vid tolvslaget), men en sjal är ju ett lite större projekt. Fyra sjalar blev det under året. Waiting for rain som jag stickade under vårvintern, Exploration Station som stickades på försommaren, men inte bloggades förrän på hösten, Annisa Wrap som jag påbörjade under semestern och som skymtade förbi på bloggen då, men som fortfarande inte visats upp i färdigt skick och Briochealuscious som blev färdig vid jul och som jag inte bloggat om alls tidigare, eftersom den var lite hemlig. Dessutom har jag påbörjat en femte sjal, men den är långt ifrån färdig.


Utöver det har jag som sagt stickat en del sockor, fyra par vantar, två mössor, en bebiströja och typ en halv tröja till mig själv (eller ja, tröjan är förstås hel, men den var påbörjad under 2015). Fler bilder och detaljer om alla projekt hittar den hugade på min ravelrysida och det kommer separata inlägg om de båda sjalarna vad det lider.


Planerna för stickåret 2017 är än så länge lite luddiga (höhö), men innefattar åtminstone en ambition om att minska på garnförrådet och att färdigställa mina ufon (som faktiskt bara är två till antalet, men det ena är en tröja där ganska mycket jobb återstår).

Hittills i år har jag faktiskt färdigställt både mössan jag bloggade om häromdagen och ett par sockor, och även gett mig i kast med det minsta av ufona, så jag tycker att det börjat ganska bra!

torsdag 12 januari 2017

Mjukaste mössan.


2017 års först avslutade stickprojekt blev mössan Kobuk. Jag ramlade över mönstret på Ravelry några dagar innan det skulle släppas och började typ räkna ner timmarna tills det gick att köpa. Samma dag som det släpptes slog jag till, lade upp gjorde jag samma kväll och efter ett par dygn var mössan klar.


En bra grej med mössan var att jag fick användning för den lilla härvan med mohair-/silkegarn (Shibui Silk Cloud) som jag "råkade" köpa i New York bara för att färgen, som heter Brass, var så vacker. Mohairen ger mössan en liten ullig aura och gör den extra mjuk och varm. Utöver det använde jag dubbelt Malabrigo Sock i färgen Ochre, som jag hade hemma sedan tidigare.


Mjukaste mössan i finaste färgen. Jag är mer än nöjd!

måndag 26 december 2016

Julpynt i New York.

För en månad sedan var min pappa och jag i New York. Vi bestämde, på vägen hem från sjukhuset den kvällen som mamma gått bort, att vi skulle göra en resa tillsammans, och efter att ha spånat fram och tillbaka på olika resmål under våren och sommaren, beslutade vi oss framåt höstkanten för New York. Vi var där i två hela veckor, just när november var som mörkast och man behövde det som bäst. Det var förstås dagar helt fulla av upplevelser och intryck och jag ska visa fler resbilder en annan gång, men just nu passar det bra med lite julbling. Det fanns ju en del av den varan, om man säger så....









tisdag 20 december 2016

Monthly Makers december: JUL.

Jag tänker nästan varje månad att jag ska försöka vara med i Monthly Makers, men jag hinner sällan med. Den här gången presenterades dock temat redan i början av månaden, istället för den 10:e som brukligt. Temat för månaden är, föga förvånande, jul och jag har tillverkat några kransar av julpynt.


Ni som hängt med här tidigare vet ju att jag gjort flera återbrukspyntkransar tidigare, både till jul och till påsk. Men de är så roliga att göra att det är lite beroendeframkallande, så jag kunde inte låta bli att göra nya. Material finns det gott om, jag har en hel liten kartong i källaren med allehanda kranspynt. Jag brukar köpa påsar med blandade pynt på loppis, så får man många grejer för få kronor. Ljusmanschetter är en bra källa till blommor, blader, bär och kottar.


Till småkransarna har jag tillverkat stommen av 1,5 millimeters ståltråd, som jag lindat glitter runt. Den första blev, i brist på ett bättre ord, lite mer sparsmakad, med en hel del av glitterstommen synlig, den andra täckte jag helt med julgranskulor modell mindre.






Till den tredje, lite större kransen, hade jag tänkt göra en stomme på samma sätt, men sedan hittade jag en halmkrans för en tia på second hand samma helg som jag planerat att göra kransen, så då provade jag att använda den istället. Tänkte först att den kanske var för tjock, men det blev bra det också. För att inte det skulle titta fram någon halm i eventuella glipor, lindade jag den också med glitter innan jag satte igång med att limma fast julpynten. Den här kransen, som jag gav bort till min brorsfamilj, fick också en batteridriven ljusslinga, som jag lindade dit först och sedan byggde på med pynt runtomkring.



Om det är någon som blir sugen på att göra en egen krans, finns en DIY här. Den är visserligen till en påskkrans, men förutom att stommen är annorlunda, är principen och tillvägagångssättet detsamma.

onsdag 30 november 2016

Gudrun III.

För halvannat år sedan, när jag stickade mina första par Gudrun-vantar, frågade en f d arbetskamrat hur mycket jag skulle ta för att sticka ett par regnbågsfärgade/svarta åt henne. Jag vill helst inte sticka mot betalning, eftersom det går alldeles för långsamt för att man någonsin skulle kunna ta rimligt betalt, men däremot stickar jag gärna och ger bort (åtminstone till folk som vet att uppskatta det....). Och när nu nämnda kollega fyllde 40 för ett tag sedan, så passade det ju bra att sticka henne ett par Gudrun.
Det regnbågsfärgade garnet är Opal sockgarn, det svarta är Frost. Jag har stickat på stickor 2,5 mm precis som med mina tidigare Gudrun-vantar, men något måste ha hänt med min stickfasthet, för de här vantarna kändes större än de andra. Den som har gott minne kanske också drar sig till minnes att det första och andra paret också skiljde sig åt i storlek, trots att jag stickade dem direkt efter varandra. Kanske är det helt enkelt så att Gudrun är lite av en motvalls kärring?


Trots att jag hade gott om tid på mig att fota vantarna innan överlämnandet skulle ske, blev det till sist en panikfotografering, med mobilkameran, i lysrörsupplyst novembermorgonsmörker, inne på mitt rum på jobbet, med en annan kollega blixtinkallad som modell. Finn fem fel, liksom. Desto roligare var det då att stickdesignern Anna Maltz, @sweaterspotter på Instagram, när hon efter det amerikanska presidentvalet bestämt sig för att sticka ett par Gudrun, hittade min bild och delade den på sitt instagramkonto (med hänvisning till mig), där den fick massor av likes och fina kommentarer.

Jag lämnade paketet via ett ombud, så jag var inte med när det packades upp, men jag fick ett mail från mottagaren som skrev att hon blivit så glad att hon börjat gråta när hon såg vantarna, så uppskattade blev de i alla fall!

lördag 26 november 2016

Florenz.

De här sockorna, som heter Florenz, stickade jag runt årsskiftet, efter ett gratismönster från Ravelry.


Mönstret ser måhända komplicerat ut, men det är uppbyggt av lyfta maskor och man stickar således bara med en färg åt gången. Fotsulan har jag glömt att ta kort på, men där bildar de lyfta maskorna ett nästan rutigt mönster. Det blå garnet (som i verkligheten är lite mer petrolblått än på bilden) är sockgarn från Tiger, medan det gula är Onion sock, ett ekologiskt garn i 80% ull och 20% nässelfiber.


Nu är det ju ett bra tag sedan jag stickade sockorna, men jag har för mig att jag gjorde några varv mer av den tvåfärgade resåren än vad mönstret föreslog. Jag kommer också ihåg att det var något fel i mönstret, som gjorde att jag fick repa upp lite i början av den första sockan. När jag väl insett vad det var som var fel, flöt det på bra.
Bilderna är tagna i min kompis fäbodstuga när vi hade stickhelg där i september. Tycker att inredningskombinationen huggkubbe och plastmatta är väldigt rolig.

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails