Gåbortsvantarna.

Nu är mina broderade vantar, som en kompis kallade för mina gåbortsvantar, färdiga. Ännu ett långtidsprojekt i mål. Första vanten stickade jag nog för ett par år sedan, andra vanten förra sommaren tror jag. Nu i sommar har jag broderat dem och stickat på "kragen".
Mönstret kommer ur nån handarbetstidning från 70-talet och är ett högst ordinärt vantmönster, men jag gjorde dem utan mudd. Istället stickade jag på en kant på tvären. Det var lite av ett experiment, men det funkade lika bra som jag hoppats.

Broderierna var såklart det roliga med det här projektet. Jag har tänkt en del på kurbits medan jag broderade, även om resultatet kanske inte direkt blev så. Tanken var att det skulle bli så färgglatt och på gränsen till för mycket som möjligt, och det får man väl säga att det blev.

Garnet till vantarna, ett brunt ullgarn, har jag fått av mina föräldrar, som köpt det på Nya Zeeland. Broderierna är mestadels gjorda med Klippans ullbroderigarn, som jag köpte massor av på loppis för en krona dockan för säkert tio år sen (ett av mina bättre fynd) och lite annat ullgarn som också är köpt på second hand. Knapparna fick jag köpa nya. Är det inte typiskt att jag, trots att jag har tusentals knappar, inte kunde hitta fyra likadana som någotsånär var vad jag hade tänkt mig? Inte hittade jag riktigt det jag var ute efter i sybehörsaffären heller, så det ni ser här är egentligen baksidan av knapparna.

De foton där vantarna sitter på mig har en jobbarkompis tagit - tack för det!