tisdag 22 september 2015

Troschock och ketchupeffekt.

Under lång tid har jag tittat avundsjukt åt de trosor som jag sett andra bloggare sy och efter en lång startsträcka på typ ett år eller så gjorde jag i somras slag i saken och prövade att sy egna.
Mönstret konstruerade jag själv, genom att klippa sönder ett par bekväma men uttjänta trosor och rita av. Sedan sydde jag ett provpar, som faktiskt blev bättre än jag vågat hoppas på, och efter bara någon mindre justering av provmodellen och mönstret tror jag att jag redan kommit fram till det, för mig, ultimata trosmönstret. Ni får dock nöja er med att se dem utan mig i, några rumpbilder känner jag inte för att visa.


Som det så ofta blir, åtminstone för mig, tog det alltså extremt lång tid att komma till skott med det här projektet, men när jag väl började kickade ketchupeffekten in, och nu har jag sytt närmare 15 par (och följaktligen rensat ut rejält i troslådan). Tyvärr blev bilderna jag tog på alla trosorna ganska mörka och dåliga, men de flesta par jag sytt är alltså olika. Tygerna är en blandning av restbitar, sådant jag hade hemma och nyköp. Jag har lärt mig att 40 cm på full bredd räcker till två par trosor, förutsatt att det är ett mönster som går att "vända upp och ner", så att man kan lägga mönsterdelarna åt olika håll för att få så lite spill som möjligt. En annan lärdom är att vikresår är det smidigaste och lättaste att få snyggt (har provat "enkel" spetsresår på ett av paren också, men det blev inte lika bra). Ytterligare ett alternativ skulle ju vara att sy resårkanaler, men det har jag inte provat ännu.
Väldigt rolig och användbar sömnad är det i alla fall! Förutom att de är hemskt sköna är det kul med vetskapen om att man har snygga egensydda trosor på sig. Det kommer att bli ännu fler; jag behöver ju enfärgade också, som funkar bättre under landstingets rätt genomskinliga vita brallor som jag tillbringar en stor del av arbetstiden i.

7 kommentarer:

  1. Grattis till de sköönaste trosorna. De egensydda. Jag har många par fast i en annan modell. Det är ju så bra att kunna anpassa till sig själv. Har också under åren ändrat mig i kroppen och tycker inte att de första sydda är lika sköna så jag har anpassat mönstret igen. Jag jobbar också i vita jobbarbyxor med trosor som lyser igenom. Som tur är är min vita skjorta lite längre och täcker rumpan. Borde också sy vita enfärgade av den anledningen men det känns inte lika inspirerande.

    SvaraRadera
  2. Amen vad fantastiskt! Jag skulle också vilja sy egna underbrallor nån gång men min startsträcka är nog än längre. Väldigt imponerad och inspirerad av dina framgångar dock :)

    SvaraRadera
  3. Tack allihop! Kul att du gillar Klockarbarn, du är ju en av dem som inspirerat mig!

    SvaraRadera
  4. Vad roligt att du sytt egna trosor, de är ju hur fina som helst! Vad är det för vikresår du skriver om? Jag försökte kika närmare på bilden för att förstå men ser inte riktigt mer än en snygg kant. Känner allt för väl igen mig i det där med lång startsträcka och ketchupeffekten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Elin!
      Vikresår är typ som snedslå, fast resår. Platt resårband med ett "spår" i mitten, man viker det runt kanten och sicksackar fast.

      Radera
  5. Grymt imponerad av trosorna. Men var håller du hus? Inte sett dig på ett tag nu

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails