Idag förra året....

.... ja, alltså, för ett år sedan idag, var det annandag påsk och pappa och jag gjorde en utflykt tillsammans med några vänner. Målet var bilkyrkogården i Båstnäs, utanför Töcksfors, som ligger i västvärmland vid norska gränsen, ungefär mittemellan Karlstad och Oslo. Det här var under den långa bloggpausen som jag hade före och efter mammas bortgång, men jag har länge haft intentionen att dela några av alla de bilder jag tog under dagen med er, och då passar det ju bra att göra det idag.

Bilkyrkogården var en gång i tiden en bilskrot som drevs av två mer eller mindre excentriska bröder. Numera är den övergiven och förutom de hundratals bilarna, som håller på att långsamt tas tillbaka av naturen, stod där bara två ödehus. Min pappa, som är uppvuxen i de här trakterna, hade någon gång i sin ungdom, när stället fortfarande var i bruk, besökt det tillsammans med sin bror, för att köpa en eller annan reservdel till någon bil.

Mitt bilintresse är väldigt begränsat, men däremot är jag ju förtjust i rost, skrot och gamla grejer samt att hamna på oväntade platser, så jag tyckte det var fantastiskt att komma dit och skulle gärna åka dit igen. Jag tror också att vi var där vid rätt årstid, när det torkat upp litegrann i skog och mark efter vintern, men samtidigt inte är så mycket grönska, utan man ser allting. Väldigt spännande att fantisera om bilarnas historier; vilka vägar de rullat på, vem som ägt dem och åkt i dem, vilka samtal som utspunnit sig i dem och hur de hamnat här, på bilskroten vid vägens ände. Och inte minst hur man lyckats stapla tre-fyra stycken ovanpå varandra, mitt ute i skogen.

Om New Yorks bidrag till världen.

En av de bästa grejerna vi gjorde i New York, var en guidad promenad i Brooklyn, på temat street art. Vi hade hittat turen på listan över aktiviteter som ingick i de New York-pass som vi hade köpt och tyckte att det lät kul, så vi bokade platser. En grå och blåsig måndagsmorgon samlades vi utanför ett Starbucks på Manhattan och tillsammans med guiden Matt och resten av gruppen, samtliga turister från olika delar av världen, tog vi tunnelbanan över till Brooklyn och stadsdelen Bushwick där det fanns hur mycket målningar som helst. Högt och lågt, på hus, trottoarer, staket och bilar, i olika stilar.

Matt var stor street art-entusiast och dessutom både sympatisk och underhållande att lyssna till och vi lärde oss en hel del. Till skillnad från en del andra guider vi stötte på under resan, som mest pratade om "the world's greatest" det ena och det andra, hade han en betydligt mer ödmjuk inställning till sin stad och sitt hemland och tyckte att street art visserligen var ett av New Yorks bidrag till världen, men att det annars mest var världen som bidragit till New York, eftersom, som han sade "we're a country of immigrants". Han var också mycket tydlig med sina åsikter om Trump (det här var ju knappt två veckor efter valet).

Efter någon timme i Bushwick tog vi tunnelbanan vidare till Williamsburg, där vi gick en kortare bit och tittade på några fler verk, innan vi skildes åt.

Efter turen började vi hålla ögonen öppna efter gatukonst var vi än gick och när jag någon dag senare låg och klickade runt på nätet, hittade jag en karta över Staten Island, där en massa målningar fanns utmärkta, så några dagar senare gjorde vi en tur till, på egen hand. De bilderna kan vi ta i ett eget inlägg så småningom.

Klantighet och tv-tips.

Ibland är jag bara så otroligt klantig. Som för någon vecka sedan till exempel, när jag skulle rensa lite i min länklista, efter att ha konstaterat att minst hälften av bloggarna på den inte uppdateras längre. Istället för att spara den rensade listan lyckades jag radera hela alltet, så att alla länkar försvann och nu måste jag göra en ny länklista. Om du vet att jag länkat till dig tidigare, eller om du tycker att jag borde, lämna gärna en kommentar, så att jag inte glömmer bort dig!

Och så ett litet tips. För några veckor sedan sändes en dansk tv-serie med det svenska namnet Gammalt, nytt och bytt på SVT. Den handlade om folk som arbetar med återbruk på olika sätt, allt från snickare som använder återbruksträ, till styling med second hand-föremål, till skrothandlare, till upcycling av barnkläder. Kanske inte så många nya revolutionerande idéer för den som likt mig intresserat sig för återbruk ett bra tag, men trevligt ändå och jag gillade framför allt de olika snickarnas verk. Det går fortfarande att se halva serien på SVTplay, om man är snabb. Kanske något att förströ sig med under en regnig midsommarhelg?

Västerby Ateljéer och mer eller mindre publikfriande djur.

Några bilder från lördagens utflykt, där huvudattraktionen var trevliga Västerby Ateljéer utanför Hedemora. En härlig mix av keramik, färger, kreativa lösningar, udda gamla möbler, höns och blommor.

Väl värt ett besök om man har vägarna förbi! Enda felet var att vi redan hade fikat när vi kom dit, så att det inte var läge att prova något från deras frestande fikadisk.

Två muggar fick följa med hem. Den grå med tigrar och leoparder i folkdräkt (bara en sådan sak liksom!) är tillverkad där i Västerby och den gula kommer från en keramiker i Leksand. Trots att de är olika har de samma form och storlek. Jag har provdruckit båda under helgen och både kaffe och te smakar bra ur dem. Dessutom tillräckligt tjockt gods för att man ska kunna hålla i muggen utan att bränna fingrarna, vilket ju är en viktig egenskap hos öronlösa muggar.

På hemvägen stannade vi till på Lunåns gård för att klappa djur. Jag har länge velat träffa alpackorna som finns där och nu fick jag äntligen det.

Tyvärr var de mer intresserade av att beta gräs än att bli klappade och fotade. Jag kan ändå ha en viss förståelse för det, då jag antagligen skulle göra samma prioritering själv om jag vore alpacka. Med hjälp av mutor (pellets som fanns att köpa i en tuggummiautomat bredvid hagen) lät de sig ändå klappas litegrann. Dessutom träffade vi afrikanska getter, åsnor och sist men inte minst var herr Påfågel i färd med att försöka ragga upp några höns, så vi fick tillfälle att beundra hans ståtliga stjärtfjädrar.

Garnsafari runt Siljan.

En dag i förra veckan var jag på utflykt tillsammans med fyra andra garn- och stickentusiaster.
Första stoppet gjorde vi på Wåhlstedts Textilverkstad i Dala-Floda, där vi klappade garn, prövade den hembyggda spinnrocken med cykelhjul och handlade i gårdsbutiken.

Efter en kort fikapaus med termoskaffe på parkeringen, rullade vi vidare. Vi hann dock bara några kilometer, innan vi kom på att vi måste titta in på Hemslöjden i Dala-Floda också. Sagt och gjort.

Sedan fortsatte vi på västra sidan av Siljan, upp till Stackmora utanför Orsa, och Stackmora Vävstuga, som var lite av resans huvudmål. Här blev vi mottagna av härliga Ruth, butiksägare tillika svärmor till en av mina medresenärer.

Vi fick äta vår medhavda lunch i hennes kök och bjöds på nybakad rabarberpaj, innan vi blev insläppta i garnhimlen i ladan ute på gården. Där blev vi kvar ett bra tag, innan alla lyckats välja ut vad vi skulle köpa bland de över 200 nyanser av Shetlandsgarn som Ruth saluför, tillsammans med en del andra garner och sticktillbehör.
Nästa stopp var på Nygårdsannas lagerförsäljning i Garsås, men där blev vi motade i dörren, eftersom de tydligen hade stängt några timmar mitt på eftermiddagen/kvällen. Lite konstigt upplägg, kan jag tycka, men jag fick i alla fall se en liten skymt av den söta stugan i Garsås som jag gillar så mycket.
Istället åkte vi vidare mot Rättvik och tog en fika på Nyfiket, för att sedan avsluta med ett besök på Handslaget och Garncenter i Rättviks centrum.

Sedan var det dags att trötta och nöjda, med tomma plånböcker och bagageutrymmet fullt av garn, återvända till Falun.

Kom på Eko-bazaar!

På lördag hittar ni mig på Eko-bazaaren på Dalarnas museum, där jag kommer att ha ett bord på marknaden. I övrigt blir det föreläsningar, workshops i fönsterrenovering m m, loppis och säkert lika trevligt som det brukar vara. Välkomna!

Inred med loppis.

Vill tipsa om ett roligt tv-program, som jag lyckades missa helt när det sändes för några veckor sedan, men som finns att se på SVTplay, nämligen det brittiska programmet Inred med loppis. Konceptet påminner om vanliga inredningsprogram; folk får hjälp att rusta sina hem, med skillnaden att man här har ambitionen att göra det gratis, eller i varje fall till så låg kostnad som möjligt, med upphittade, skänkta och upcyclade (eller "uppvunna", som de kallar det i programmet) saker, och hus-/lägenhetsinnehavarna får delvis vara med och göra jobbet själva. Lite som Fixa rummet, fast för vuxna.

Varje avsnitt innehåller också ett eller ett par besök i olika hem som inretts personligt med låg budget och tillfixade loppisfynd och gratisgrejer.

Fyra avsnitt à 40-45 minuter finns det. Lite babbligt blir det, tycker jag, då samma repliker om hur bra det är med återbruk och uppvinning repeteras femtioelva gånger i varje program, men om man har överseende med det så är det rätt inspirerande och roligt. Programmet finns att se här och ligger kvar till början av februari 2015.

Alla bilder i inlägget är skärmdumpar från programmet.

Bästa utflyktstipset!

I lördags åkte min arbetskamrat Anna och jag på utflykt. Det blev en heldag, nio timmar var vi borta och när vi summerade dagen konstaterade vi att vi hunnit med hela åtta stopp. Höjdpunkten hittade vi lite av en slump när vi körde förbi - Ateljé Y i Stora Skedvi.

Det är ett gammalt ordenshus, med en helt fantastisk kombinerad trädgård/skulpturpark, sluttande ner mot Dalälven där man kunde sitta på en brygga och avnjuta sitt fika. Ville man hellre sitta vid växthuset eller uppe vid huvudbyggnaden fanns det flera bord där också. Var man än vände sig i trädgården hittade ögat nya skulpturer och stilleben. Ett uthus rymde ett litet galleri och en ännu mindre loppis. Och så fick man gå in och titta på delar av huset, som är ägarna Peter Flincks och Jonas Ahlins hem och ateljé.

Den stora buren, som var bland det första vi såg när vi parkerat och som jag trodde var ett konstverk, visade sig vara en voljär med några fåglar. I hagarna intill trädgården gick höns och ett par gutefår. Det skulle finnas en åsna också, men den träffade vi inte på.

Jag tror att jag tog omkring hundra bilder med telefonen under besöket på Ateljé Y och här kommer en del av dem. Några har jag redan visat på Instagram, andra är blogg-exklusiva. :)

Jag ska visa lite fler bilder från utflykten en annan dag, men det här fina stället förtjänar verkligen att lyftas fram i ett eget inlägg. Om ni har vägarna förbi någon av helgerna i juli, så kan jag bara rekommendera er att åka dit!