Fulbyxornas förbättrande.

I söndags när jag målade skåp gjorde mina snart 32-åriga tantknän än en gång tydligt att de inte uppskattar när jag kryper omkring på hårda golv. Det fick mig att ta tag i en tanke som jag haft ett tag, nämligen att sy någon slags knäskydd till mina fulbyxor.

Fulbyxorna har tidigare varit vardagsjeans under ett par år. Eftersom de var rätt slitna, degraderades de till arbetsbyxor när jag började i studiecirkeln. De är lappade gånger flera och har färgfläckar från Saras golv och numera också av skåpfärgen.

Knäskydden klippte jag ur ett sittunderlag (billigt skräp från Ica Maxi). Sedan klippte jag något större lappar i jeanstyg (som jag ju har gott om), måttade och nålade och sicksackade fast på byxknäna. Jag lämnade öppet upptill (därav tryckknapparna) så att man kan plocka ut knäskydden vid tvätt.
Ikväll när jag målade ett andra färglager på skåpet fick jag tillfälle att provkrypa lite på betonggolvet igen och kunde konstatera att det fungerade utmärkt. Vackert blev det inte - men fulbyxor ska väl göra skäl för sitt namn?