tisdag 31 januari 2017

Sedan sist....

.... har jag tittat mer på SKAM än vad som nog egentligen är riktigt nyttigt.
.... har jag, tack vare punkten ovan, haft en massa sticka-framför-tv:n-tid och har kommit rätt långt på ett segt stickprojekt.
.... har jag, inom loppet av ett par dygn, både glömt min telefon på biblioteket och lämnat kvar mina jobbnycklar hos min pappa, i tron att det var hans extranyckel jag hängde upp. Uppdagades på måndag morgon när jag skulle låsa upp mitt arbetsrum. Kan man bli dement vid 37 års ålder?
.... har jag sytt fast en grå tofs på den gula mössan jag stickade för några veckor sedan.
.... har den magiska dagen infallit då det inte längre är kolmörkt ute när det är dags att gå hem från jobbet. Det finns hopp om livet!

fredag 20 januari 2017

Det finska vildvinet.

Efter inlägget häromdagen insåg jag att det också var med några sockor på samlingsbilden som jag inte heller bloggat om ännu. I höstas stickade jag ett par Villiviini, inspirerad av en stickcafékompis som gjort likadana. Första försöket med intarsiastickning för min del, det visade sig vara enklare än jag trott, och jag tycker att det blev ganska effektfullt med den avvikande färgen på spetsen.


Sockorna är huvudsakligen stickade i grönt Zauberball, det gula är Onion sockgarn av ekologisk ull och nässelfibrer, en rest från Florenz-sockorna som jag visade häromsistens. Stickor 2,5 som jag brukar använda till sockor.

tisdag 17 januari 2017

Sjalarnas år.


Stickåret 2016 var sjalarnas år. Räknar man rent numerärt stickade jag i och för sig fler sockor (en uddasocka, fyra kompletta par och ett par där endast tåspetsen på den andra sockan fattades vid tolvslaget), men en sjal är ju ett lite större projekt. Fyra sjalar blev det under året. Waiting for rain som jag stickade under vårvintern, Exploration Station som stickades på försommaren, men inte bloggades förrän på hösten, Annisa Wrap som jag påbörjade under semestern och som skymtade förbi på bloggen då, men som fortfarande inte visats upp i färdigt skick och Briochealuscious som blev färdig vid jul och som jag inte bloggat om alls tidigare, eftersom den var lite hemlig. Dessutom har jag påbörjat en femte sjal, men den är långt ifrån färdig.


Utöver det har jag som sagt stickat en del sockor, fyra par vantar, två mössor, en bebiströja och typ en halv tröja till mig själv (eller ja, tröjan är förstås hel, men den var påbörjad under 2015). Fler bilder och detaljer om alla projekt hittar den hugade på min ravelrysida och det kommer separata inlägg om de båda sjalarna vad det lider.


Planerna för stickåret 2017 är än så länge lite luddiga (höhö), men innefattar åtminstone en ambition om att minska på garnförrådet och att färdigställa mina ufon (som faktiskt bara är två till antalet, men det ena är en tröja där ganska mycket jobb återstår).

Hittills i år har jag faktiskt färdigställt både mössan jag bloggade om häromdagen och ett par sockor, och även gett mig i kast med det minsta av ufona, så jag tycker att det börjat ganska bra!

torsdag 12 januari 2017

Mjukaste mössan.


2017 års först avslutade stickprojekt blev mössan Kobuk. Jag ramlade över mönstret på Ravelry några dagar innan det skulle släppas och började typ räkna ner timmarna tills det gick att köpa. Samma dag som det släpptes slog jag till, lade upp gjorde jag samma kväll och efter ett par dygn var mössan klar.


En bra grej med mössan var att jag fick användning för den lilla härvan med mohair-/silkegarn (Shibui Silk Cloud) som jag "råkade" köpa i New York bara för att färgen, som heter Brass, var så vacker. Mohairen ger mössan en liten ullig aura och gör den extra mjuk och varm. Utöver det använde jag dubbelt Malabrigo Sock i färgen Ochre, som jag hade hemma sedan tidigare.


Mjukaste mössan i finaste färgen. Jag är mer än nöjd!

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails